Under första kvartalet har fonder som investerar i Europa utvecklats svagt jämfört med aktiefonder som investerar i resten av världen. I snitt har Europafonderna backat 6 procent fram till 21 mars, medan tillväxtmarknadsfonderna nu har återhämtat hela den branta börsnedgången i början av året.
Sämst har utvecklingen varit för Italienfonder, som i snitt rasat 11 procent. Men även aktier i Schweiz, Storbritannien och Tyskland har utvecklats sämre än snittet. Vinnare i år relativt övriga Europa är fonder inriktade på Norge och Nederländerna. Delvis kan dessa skillnader i avkastning förklaras med att förra årets förväntningar inte har infriats. Tydligast är att under 2015 var Italienfonderna vinnare och steg i snitt 18 procent, medan Norgefonderna i snitt backade 1 procent. Och nu i år ser vi alltså den omvända utvecklingen.
Euron har stärkts något mot USA-dollarn sedan årsskiftet, vilket ses som negativt för majoriteten börsföretag med merparten av sin produktion i Europa eftersom de får högre kostnader i förhållande till omvärlden. Men uppgången är liten jämfört med det branta nedgången för euron och många andra valutor under hösten 2014. Jämfört med för fem år sedan så är USA:s konkurrensläge fortfarande mer än 20 procent sämre, vilket till exempel är en rejäl fördel för hotell och restauranger i Europa som vill locka turister.
Räntorna ger fortsatt stöd genom att vara extremt låga och den senaste statistiken antyder att tillväxten i Kina håller farten hyfsat. Politiska förklaringar ser ut att vara mer avgörande, Angela Merkels har tappat en del av sitt stöd från Tysklands väljare och Storbritanniens folkomröstning om att lämna EU närmar sig snabbt.
Fallande vinster från olja
Men kanske är den främsta förklaringen bakom lägre aktiekurser än för ett år sedan helt enkelt att börsföretagens vinster ser ut att ha passerat en topp. Globalt backade vinsterna med i snitt 2 procent under 2015, enligt Société Général. Och prognoserna för de 500 stora amerikanska börsföretag som ingår i S&P500-index är en fortsatt vinstnedgång på 6 procent under första kvartalet i år. Nedgången beror främst på fallande energipriser, särskilt lägre oljepriser.
Detta visar samtidigt en förändring i aktiemarknadens reaktion. Tidigare har lägre energipriser setts som positivt för Europa, eftersom vi importerar energi och därmed behöver betala mindre till exportländer i främst Mellanöstern. Men oljepriserna har fallit så brant de senaste två åren att de slagit hårt mot energiföretagens investeringar och effekterna har spridit sig i form av minskad efterfrågan för de flesta branscher.
Återhämtningen på börserna i Europa den senaste månaden är tydlig, men så länge aktiekurserna står lägre än vid årsskiftet blir ändå intrycket att köparna främst återvänt till aktier för att det saknas bättre alternativ. Många statobligationer ger negativ ränta och även räntebärande placeringar med i företagspapper med kreditrisk ger lägre avkastning än investerare normalt har som mål. Alltså framstår aktier som ett bättre alternativ för långsiktigt sparande och per 29 februari har en ovanligt stor andel blandfonder övervikt aktier i förhållande till sina jämförelseindex.
Baksmälla, men kapitalismen består
Fast efter fyra bra år 2012-2015 då Europafonder i snitt gav mellan 12 och 26 procent per år, enligt Morningstars fondindex, så är det naturligt med en baksmälla. Optimisterna kallar det för ”vinsthemtagning” och påpekar att det är helt naturligt att när säljarna får mer för sina aktier så krävs det även köpare som satsar mer för att hålla aktiekurserna uppe. Pessimisterna ser att det i mitten på april gått ett helt år sedan börsuppgången tog slut, kallar det för ”börsras” och varnar för en nedåtgående trend.
Långsiktiga fondsparare, särskilt pensionssparare, behöver snarare fundera på om kapitalism och aktieägande kommer att dominera världsekonomin även 20, 30 år och längre in i framtiden. Jag tror det. Och därmed säger grundläggande ekonomiska samband att börsföretag i Europa kommer att fortsätta att ge sina ägare utdelningar. Det är svårt att spå hur investerarnas avkastningskrav kommer att förändras, så vi vet inte om dagens höga värderingar kommer att bestå – men så länge kapitalismen består så kräver den åtminstone att företag ger hyfsad utdelning. Det kravet kan vi inte längre ställa på de flesta statsobligationer i Europa.
