Östeuropafonderna har klarat den ökade pessimismen bland investerarna lite bättre än snittet bland aktiefonder under de första två månaderna 2016. Värdeminskningen är i snitt 3 procent fram till 24 februari, jämfört med minus 7 procent för globalfonder.
Bakgrunden är dock dramatiskt mycket sämre avkastning de senaste fem åren. Morningstars fondindex för Östeuropafonder har i snitt backat 29 procent sedan februari 2011, nästan lika illa som Latinamerikafonderna som rasat 39 procent. Asienfonderna har tvärtom stigit 26 procent de senaste fem åren. Men vinnarna är industriländerna, Europafonderna har stigit i snitt 51 procent, Sverigefonder 62 procent och USA-fonder 89 procent.
Halva priset
För att Östeuropafonderna ska ta igen nedgången och komma ikapp snittet bland vanliga Europafonder krävs en värdeökning på drygt 100 procent. Eller med andra ord: relativt börsföretag i västra Europa så säljs nu aktier i öst för halva priset jämfört med för fem år sedan. Varför då?
Särskilt i Ryssland, men även i Turkiet, Ungern och Polen dominerar politiker som verkar föredra att isolera sitt land istället för att dra nytta av fördelarna av närheten till EU. Flyktingströmmen från Syrien har kanske dämpat intresset för människors fria rörlighet inom EU, men framför allt verkar den avsiktligt användas som politiskt maktmedel.
George Soros varnar
Den analysen gör åtminstone George Soros, tidigare välkänd hedgefondförvaltare och numera en aktiv kämpe för demokrati i Östeuropa via stiftelserna Open Society Foundations, som i en artikel i Svenska Dagbladet 22 februari anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att ha beordrat fortsatta flygbombningar riktade mot civila i Syrien för att bidra till EU:s sönderfall. Enligt George Soros är hotet mot EU från Ryssland större än hotet från IS, och han varnar att Putin vill splittra EU för att slippa de ekonomiska sanktioner som införts på grund av Rysslands krigföring i Ukraina.
Kanske överdriver George Soros hotet, åtminstone är EU knappast så instabilt som han antyder. Men det stämmer att låga oljepriser brant har minskat Rysslands skatteintäkter och att landet ser ut att få problem med sitt budgetunderskott och återbetalningen av utlandslån nästa år.
Östeuropafonder registrerade i Sverige hade vid årsskiftet i snitt 47 av pengarna placerade på Moskvabörsen och de rena Rysslandsfonderna fortsätter att innehålla mer pengar än alla typer av Östeuropafonder tillsammans. Totalt sett har svenska fondsparare alltså mer än tre fjärdedelar av investeringarna i regionen placerade i just Ryssland, så beroendet av den politiska utvecklingen där är stort.
Dåliga odds
Möjligheten finns att de politiska vindarna vänder, det har hänt förut att den dominerande politiska ledaren i ett land har blivit avsatt, lämnat frivilligt eller avlidit. Sannolikheten är svår att bedöma, men liten varje enskilt år. Och så länge Putin och hans underlydande styr Ryssland verkar det tyvärr troligt att den nuvarande inriktningen på konflikt med omvärlden kommer att fortsätta. Därmed är det dåliga odds att hoppas på en plötslig uppvärdering av Östeuropafonder, fast å andra sidan kan uppvärderingen vid oväntade goda nyheter bli stor.
