Stockholmsbörsen har börjat 2016 med ett brant nedgång, som hittills liknar de sättningar som skedde både i augusti och i december förra året. I ett längre perspektiv är nedgången liten, sett över de senaste fem åren har Sverigefonderna fortfarande i snitt stigit över 50 procent.
Dubbel avkastning
Fast under de senaste fem åren har skillnaden beroende på investeringsstil vuxit sig väldigt stor. Fonder med ordet ”småbolag” i sitt namn har under perioden 2011-2015 klättrat i snitt 15 procent per år, medan vanliga Sverigefonder som främst investerar i de största börsbolagen ”bara” stigit i snitt 9 procent per år. Summerat betyder det att småbolagsfondernas avkastning nästan varit dubbelt så hög.
Och största delen av skillnaden i avkastning har uppstått under år 2015. Småbolagsfonderna steg hela 30 procent förra året, medan snittet bara var plus 8 procent i kategorin med normala Sverigefonder.
En granskning av svenska börsaktier grupperade baserat på börsvärde visar ännu större skillnader. Aktiekurserna har i snitt bara stigit 8 procent för de 13 svenska börsbolag som har ett börsvärde över 100 miljarder kronor. Medelvärdet är plus 40 procent för börsbolag i intervallet 10-100 miljarder kronor och för de med börsvärde mellan 1 och 10 miljarder steg aktiekurserna förra året i snitt 65 procent.
Små +40%, stora 0%
Detta skulle kunna bero på extrem värdeförändring för ett fåtal börsbolag, till exempel Fingerprint som rusade hela 1540 procent under 2015.
Men skillnaden i värdeökning är brett fördelad. I gruppen börsbolag med börsvärde 1-10 miljarder är medianen hos aktiekursuppgången 40 procent och bara 12 av 116 aktier har fallit i värde. Samtidigt har 6 av de 13 största börsbolagens aktiekurser fallit (Teliasonera, Ericsson, H&M, SEB, Volvo och Handelsbanken) och medianen är noll avkastning.
Jag kan inte komma på någon rimlig fundamental anledning att börsaktier skulle omvärderas så olika under ett enda år baserat enbart på hur stora börsbolagen är. Istället verkar den klart mest troliga förklaringen vara att utbud och efterfrågan skiljer sig kraftigt. Min gissning är att orsaken främst är att utländska investerare som under 2015 blivit mer skeptiska till aktier främst har sålt svenska storbolagsaktier, eftersom det är dessa som ingår i världsindex, Europaindex och andra breda index.
Detta behöver inte vara ett problem, om värderingen av småbolagens aktier tidigare hade varit låg och först under förra årets höjdes till att mer likna hur storbolagen värderas. Men uppvärderingen har redan pågått länge, under de sju senaste åren är det bara 2012 som småbolagsfonder utvecklades lite sämre än Sverigefonder som främst investerar i storbolag.
Därför är det stor risk att aktier i svenska småbolag nu har blivit för högt värderade. Även en jämförelse av nyckeltal som till exempel p/e indikerar att uppvärderingen har gått för långt (mer om det i ”Extrema småbolag lyfter Stockholmsbörsen”, länk ovan till höger). Precis som på andra marknader där utbud och efterfrågan på kort sikt är i obalans (till exempel bostadsmarknaden) kan starkt köptryck göra att prisuppgången fortsätter ett tag till även när priserna fundamentalt sett redan är för höga. En bubbla kan fortsätta blåsas upp. Men det är viktigt att vara medveten om att den förväntade framtida avkastningen på lång sikt därmed har blivit lägre eller till och med negativ, samt att när trenden väl vänder så kan ett massivt säljtryck ge ett väldigt brant prisras när många spekulanter samtidigt vill sälja.
Byt i god tid
Fondbyten görs med fördröjning i merparten av det svenska fondsparandet (bland annat PPM och tjänstepensioner), plus att de flesta vanliga människor reagerar först när ett börsras redan pågått flera dagar. Därför är det bättre att fokusera på att göra bra fondval långsiktigt och att hellre hoppa av trender i god tid. Och just nu är det argument för att byta från svenska småbolagsfonder till motsatsen, en indexfond som följer OMXS30 och enbart köper de största börsbolagen.
