I slutet av september och början av oktober föll bioteknikfonder och läkemedelsfonder brant (”Ras för bioteknik visar politiskt hot”, länk ovan till höger). Denna nedvärdering jämfört med globalfonderna kvarstår tre månader senare, vilket kan tolkas som att optimismen om branschens framtid tidigare var för stor.
Fast uppvärderingen ser fortfarande extrem ut i ett lite längre perspektiv. De senaste tre åren har läkemedelsfonderna i snitt stigit 115 procent och bioteknikfonderna 166 procent. Liknande väldigt höga värderingar av bioteknikföretag har inträffat tidigare. Både under slutet av 1980-talet och under år 2000 steg förväntningarna på framtida vinster brant. Men därefter följde besvikelse, när tillväxten hos läkemedelsförsäljningen inte var så okänsligt för konjunkturutvecklingen som optimisterna hade hoppats samtidigt som kostnaderna för att ta fram nya mediciner steg brant.
Brant stigande dollar
En likhet med år 2000 och 2001 är att dollarkursen har stigit brant de senaste två åren, från en växelkurs kring 6,50 kronor i början av 2014 till 7,80 vid det senaste årsskiftet och just nu kring 8,50 kronor per dollar. Plus 31 procent på två år är väldigt viktigt för att förklara uppvärderingen, eftersom USA är den dominerande marknaden med uppåt hälften av försäljningen av många av storsäljarna bland läkemedel. Dessutom har många andra länder sin valuta knuten till dollarn och läkemedelsföretag med tillverkning i Europa får därför brant ökade marginaler när dollarkursen stiger.
Morningstar har sju aktieanalytiker som granskar och sätter betyg på företag inom hälsosektor och deras värderingar av aktiernas ”fair value” har stigit rejält sedan i våras (se ”Lägre krav kan ge åksjuka”). Av de tio största företagen inom läkemedel och bioteknik är sju nu undervärderade med i snitt 15 procent baserat på aktiekurserna 16 december. Inget av de största börsbolagen i sektorn är övervärderade.
Kronan återhämtar 2016
Förklaringarna varierar, men ett genomgående tema och bakomliggande förklaring är som sagt dollarkursens branta uppgång. 31 procent upp mot kronan på två år och nästan lika stor värdeökning jämfört med euron bidrar i många fall till att vinsterna mer än fördubblats.
Haken ur svenskt perspektiv är att den svenska kronan tillhör de valutor som har försvagats mest de senaste två åren, delvis därför att Riksbanken har sänkt till negativ styrränta. Men arbetsmarknaden för högutbildade i Sverige är på väg att överhettas och bostadspriserna har stigit brant, vilket är argument för ökad risk att inflationen tar fart. Svaret blir i så fall höjda räntor, vilket ger inflöden som lyfter kronan och motverkar inflationen. Under 2016 verkar det därför rimligt att svenska kronan återhämtar en del av de senaste två årens försvagning och det betyder allt annat lika en nedgång för tillgångar som värderas i dollar.
