Rysslandsfonderna är bland årets vinnare, tack vare en brant återhämtning efter förra årets ras. I snitt är värdeökningen från årsskiftet fram till 18 november hela 30 procent. Men uppgången skedde fram till mitten av april, de senaste sex månaderna har kursnedgången återupptagits.
Fonder som investerar i andra delar av Östeuropa fick inte alls lika stor uppgång i början av året. Dessutom har både Turkietfonder, Balkanfonder och fonder som investerar i Centraleuropa fallit brant under sommaren och står därför på minus räknat sedan årsskiftet.
Resultaten för de breda Östeuropafonderna beror alltså till stor del på hur mycket de har haft investerat i Ryssland. I snitt är andelen ryska aktier 40 procent i senast rapporterade portfölj, men några Östeuropafonder har över 60 procent. Men det finns undantag som i år levererat hög avkastning trots låg andel ryska aktier, till exempel är SEB Östeuropafond Småbolag vinnare i kategorin med en värdeökning på 24 procent trots att andelen ryska aktier legat stadig kring 26 procent. Istället började SEB året med 28 procent i Rumänien.
I ett längre perspektiv har utvecklingen dock varit mycket sämre. Inte en enda Rysslandsfond eller bred Östeuropafond har stigit i värde de senaste fem åren. De flesta har backat mellan 20 och 30 procent sedan slutet av år 2010. De enda undantagen är Östeuropafonder som varken investerar i ryska eller turkiska aktier, där finns några som lyckats tjäna pengar långsiktigt. Bäst har utvecklingen varit för Trigon New Europe och Avaron Emerging Europe, som fokuserar på aktiemarknaderna i länder som nyligen blivit medlemmar i EU.
Störst risk i Turkiet
Framtiden ser ut att bjuda på fortsatt orolig börsutveckling och nya kriser. The Economist varnar i sitt senaste nummer för att efter de två skuldkriser som nyligen passerat (bolånekraschen i USA och eurokrisen) är en tredje på väg som kommer att drabba tillväxtmarknader. Störst är risken för finansiell kris i länder som Brasilien och Turkiet, där företagens skuldsättning har ökat brant och underskott i bytesbalansen gör dem beroende av utländska långivare. När Fed höjer räntorna i USA så kan deras valutor pressas ned ytterligare vilket i så fall ökar inflationen och tvingar fram räntehöjningar. Ryssland kan tjäna på att rubeln redan har fallit så kraftigt och räntorna är redan höga så ryska centralbanken har lättare att stimulera ekonomin med räntesänkningar.
Ett mörkt orosmoln som hänger kvar är Rysslands president Putin, som upprepade gånger har valt att starta militära konflikter utomlands. Moskvabörsens dominans i Östeuropa försämrar möjligheterna till riskspridning och är ett starkt argument för att sprida investeringarna till fler tillväxtmarknader genom att välja fonder som även investerar i Asien och Latinamerika.
