Latinamerikafonderna är bland de som har utvecklats sämst de senaste tre månaderna. I snitt har de tappat 13 procent och främst är det den brasilianska börsen i Sao Paulo som är förloraren. Aktiekurserna i Mexiko har också backat, men bara aningen mer än världsindex.
BNP i Brasilien krymper enligt experterna ungefär 2 procent i år och ända sedan finanskrisen 2008 har landet haft svårt att leva upp till förväntningarna på ”BRIC”, som sa att de största länderna utanför OECD skulle bli framtidens vinnare. Men för två av BRIC-länderna, Ryssland och Brasilien, är det nu tydligt att det främst var stigande råvarupriser som gav tillväxten. Och den branta uppgången för Latinamerikafonderna fram till hösten 2007 blir allt mer avlägsen.
Nedgraderat till skräp
De senaste två åren har istället brant ökat utbud gjort att råvarupriserna fallit brant och Brasilien är ett av de länder som drabbats hårdast. Dessutom har regeringen reagerat alldeles för långsamt på ändrade förutsättningar. Efter att Dilma Rousseff vann presidentvalet för ett år sedan tillsatte hon Joaquim Levy som ny finansminister för att få ordning på statfinanserna. Han försökte minska de statliga utgifterna, men enligt The Economist underskattade han konjunkturnedgången.
Krisen blev mer akut 10 september då Standard & Poors nedgraderade Brasiliens kreditbetyg från ”investment grade” till skräpobligationer. Det gjorde att många kapitalförvaltare sålde sina innehav, eftersom deras placeringsregler kräver att kreditbetygen ska vara ”investment grade”. Säljtrycket bidrog till att valutan real på ett par veckor föll från 3,8 till 4,2 per USA-dollar och därmed blev även aktiekurserna lägre omräknade till utländsk valuta.
Redan tidigare var det dessutom tydligt att presidenten inte längre har stöd av en majoritet i kongressen för sin ekonomiska politik. Och väldigt få väljare tycker att Dilma Rousseff gör ett bra jobb, andelen har fallit från 41 procent förra året ned till bara 8 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Flera korruptionsskandaler har bidragit till väljarnas missnöje, de senaste anklagelserna gäller donationer till hennes valkampanj för ett år sedan.
Därmed talar mycket för att presidenten och hennes regering snart kommer att avgå. Det som talar mot är kanske främst att oppositionen inte vill ta över ansvaret mitt i en ekonomisk kris. Enligt The Economist är det som krävs nu främst en minskning av de statliga utgifterna så att internationella investerare återfår förtroendet för valutan och Brasiliens statsobligationer. Om en ny regering lyckas vinna utlandets förtroende kan Brasiliens centralbank sänka räntorna och kanske få fart på konsumtion och investeringar. Fast risk finns att problemen ändå fortsätter och att vändningen uppåt kommer först när råvarupriserna och därmed Brasiliens exportinkomster stiger.
Ny regering krävs
För fem år sedan hade de svenska Latinamerikafonderna i snitt 68 procent investerat i Brasilien, idag har andelen sjunkit till 44 procent. Men avkastningen är fortfarande starkt beroende av börsen i Sao Paulo. Och min gissning är att det åtminstone krävs en valseger för det mer företagsvänliga PSDB och en ny regering som prioriterar stabila statsfinanser innan amerikanska investerare åter på bred front vågar köpa aktier i Brasilien.
