Vad är det som får köparna att återvända och skapa en återhämtning efter ett börsras? Avgörande för psykologin är om aktiekurserna ses som låga och det beror i sin tur bland annat på hur stort avståndet är till den tidigare toppnoteringen. För att spå köpintresset framöver gäller det därför att inte bara granska svängningarna på kort sikt (som brukar ses som ett mått på hur stor rädslan är för ytterligare ras) utan även ta hänsyn till var aktiekurserna befinner sig i ett längre perspektiv.
Börsnedgången under augusti är gemensam för de flesta börser, men föregående topp är helt olika. USA-börserna är vinnare de senaste fem åren och befinner sig fortfarande väldigt nära sin ”all-time-high”, som för MSCI USA index var 20 juli i år. Avståndet är dramatiskt mycket större för de flesta tillväxtmarknader, MSCI Emering Market index passerade sin topp i USA-dollar redan hösten 2007. Där ser chansen att köpa billigt ut att vara mycket större.
60% räknar i dollar
För att bedöma psykologin på den globala aktiemarknaden är det viktigt att granska utvecklingen räknat i USA-dollar, eftersom 60 procent av världens investerare använder dollar eller en valuta knuten till dollarn. Hittills under 2015 betyder starkare dollar en lite bättre börsutveckling räknat i svenska kronor, eftersom dollarn startade året på 7,80 kronor och just nu kostar drygt 8,20. Men hösten 2007 kostade en dollar bara ungefär 6,50 kronor, så räknat sedan dess har vi svenskar tjänar rejält på en starkare dollar. Människor i USA och andra länder som beräknar sin förmögenhet i dollar upplever en sämre värdeutveckling än vi.
Även framöver är det troligt att majoriteten av all handel och investeringar i världen kommer att ske i ett finansiellt system baserat på USA-dollar. The Economist påpekar i sitt senaste nummer (3 oktober) att de ökade volymerna dollar i banksystem utanför USA ger risk att ingen kan upprätthålla likviditet vid en kris, men att varken euro eller yuan skulle fungera som ersättare.
När dollarn började stiga kraftigt för drygt ett år sedan så följde de flesta aktiemarknader med uppåt. Då sågs fallande oljepriser och låga räntor som en fördel. Men i våras föll råvarupriserna ännu kraftigare än tidigare och oron spred sig att brant fallande efterfrågan från råvaruexporterande länder som Ryssland skulle slå även mot exportörer av konsumentvaror, främst Kina. Världshandeln har saktat in och prognoserna för ekonomisk tillväxt sänkts.
USA sämre 5 år framåt
Den kortsiktiga psykologin är som vanligt väldigt svår att spå, för oväntade nyheter som inte går att förutse ger tvära kast. Men aktiekurserna i New York och vinstmarginalerna i amerikanska företag är fortfarande högt över historiska genomsnitt, medan investerare i Asien, Latinamerika och Östeuropa knappt har fått någon avkastning både räknat sedan toppen för åtta år sedan och sett över de senaste fem åren.
Ändå är väldigt många av de största börsföretagen multinationella, med verksamhet och försäljning i alla världsdelar. Numera gäller det även många företag som är börsnoterade på tillväxtmarknader, så på sikt borde värderingen av deras aktier bli mer i balans med de amerikanska konkurrenterna. Jag tycker därför att det verkar rimligt att förväntningarna kommer att svänga under de närmaste fem åren, så att företag som är börsnoterade på tillväxtmarknader kommer att värderas upp och att fonder som investerar där får högre avkastning än USA-fonder. Mer om detta i förra veckans krönika ”Kon-Tiki ger balans i portföljen” (länk ovan till höger).
