Japanfonderna har fallit mer än snittet bland aktiefonder under den senaste månadens börsoro, ned 11 procent mellan 16 augusti och 16 september. Snittet för alla typer av aktiefonder är minus 6 procent. Sett över det senaste året är de fortfarande bland vinnarna, upp 15 procent, men optimismen som glödde starkt i våras verkar ha falnat.
Ändrade valutakurser är inte förklaringen den här gången. Första kvartalets branta uppgång på Tokyobörsen förstärktes ur svenskt perspektiv av att yenen drogs med av USA-dollarn och steg brant mot kronan och euron. Men försvagningen därefter skedde redan under andra kvartalet.
Istället verkar de troligaste förklaringarna till nedgången vara vinsthemtagning och missnöje med regeringens politik. I april hade Japanfonderna nästa dubblats i värde sedan slutet av 2012 då LDP och president Shinzo Abe tog över regeringsmakten och även efter den senaste månadens nedgång är värdeökningen i snitt 55 procent de senaste tre åren. Förväntningarna har varit starka att Abes "tre pilar" (ökade statliga utgifter, extremt expansiv penningpolitik, ekonomiska reformer inom skyddade sektorer) ska få fart på tillväxten och öka börsföretagens vinster.
Halverat stöd för Abe
I december 2014 vann LDP ett extra val till underhuset och fick egen majoritet i fyra år till. Det gav regeringen under president Abe arbetsro att genomföra de utlovade ekonomiska reformerna. Men den ekonomiska tillväxten har fortsatt att vara svag och det räcker inte längre att Tokyobörsen har fått draghjälp uppåt av att yenen försvagats mot både USA-dollarn och andra asiatiska valutor som är knutna till dollarn.
Väljarnas stöd för president Abe har enligt opinionsundersökningar i år halverats, och det som främst verkar ligga bakom är ny lagstiftning som ökar Japans möjligheter att delta i militära konflikter. Abe vill ha möjlighet att skicka japanska militärer för att försvara allierade, främst USA.
Huvudproblemet är att fokus i politiken har hamnat fel, det både utländska investerare och många japaner vill se är att de utlovade ekonomiska reformerna genomförs så att chanserna ökar att tillväxten i japansk ekonomi tar fart. Förra sommaren offentliggjordes regeringens agenda för att få fart på tillväxten, en mångordig lunta med hela 249 punkter. Bland de viktigaste reformförslagen är sänkt företagsskatt, fler dagis, lättare att avskeda fast anställda och fler arbetstillstånd till invandrare.
