Sverigefonderna har dragits med av den globala börsoron och på en vecka fram till måndag 24 augusti föll de i snitt 10 procent, men återhämtade 4 procent under tisdagen. Därmed är de fortfarande upp 5 procent räknat sedan årsskiftet, en bra avkastning på åtta månader. De senaste tre åren är värdeökningen 59 procent, vilket med ränta på ränta motsvarar 17 procent per år.
Längre nedgång i dollar
Men allt detta är räknat i svenska kronor. Amerikanska investerare och även många andra utländska aktieplacerare ser utvecklingen i USA-dollar. Räknat i dollar har Stockholmsbörsen i år istället backat 5 procent, fram till 26 augusti. Och toppen passerades för över ett år sedan, i juni 2014. Sedan dess har MSCI Sverigeindex i dollar nått minus 15 procent tre gånger: i oktober, i januari och nu i augusti. Även för resten av Europa är utvecklingen ungefär lika dyster sett från USA-placerarnas synvinkel. Över ett år är en lång nedgång, som inte bara beror på ändrad psykologi utan även på fundamentala förändringar.
Visst är det intressant att försöka förstå vad börsnedgången beror på och vilka nyheter det är som troligen har varit avgörande för att marknaden fallit så brant. Men tvära förändringar i aktiekurserna utan några dramatiska nyheter som krig eller jordbävning är å andra sidan bevis på att marknaden inte är rationell, för 10 procent sänkning av Stockholmsbörsen på en enda vecka motsvarar mer än ett helt års företagsvinster. Fallande efterfrågan i Kina pekas ut som en avgörande orsak, men jag gissar att rädsla för effekterna av räntehöjningar i USA spelar minst lika stor roll för det minskade köpintresset. Och nedgången i Kina beror i sin tur på ökat utbud av många viktiga råvaror som olja och stål, vilket brant pressat priserna och minskat inkomsterna i alla länder som främst exporterar råvaror – länder som nu har råd att köpa betydligt färre konsumentvaror från Kina.
Billiga eller dyra?
Den avgörande frågan idag för fondspararna är istället om dagens värdering är rimlig, eller om det finns bra argument för att aktiekurserna är uppenbart för höga eller för låga. Är aktiefonder idag billiga eller dyra?
Att byta mellan olika valutaperspektiv är till stor hjälp för att hitta svaret. Här på Morningstar ger flera av diagrammen med fonder och index möjlighet att byta mellan olika valutor, och då syns att börsnedgången fram till i måndags passar ihop med tidigare avvikelser. Räknat i svenska kronor inledde Stockholmsbörsen 2015 med ett av de bästa kvartalen någonsin, följt av en mindre men brantare nedgång den senaste veckan, vilket tillsammans gör att Sverigefonderna är tillbaka på den långa uppåtgående trend som startade hösten 2011.
Räknat i dollar är utvecklingen tydligt annorlunda. Börserna i New York har fram till nyligen fortsatt stadigt uppåt med endast små hack, medan en mer skeptisk attityd till europeiska aktier och särskilt Stockholmsbörsen fick ökad tyngd redan i höstas. Den senaste veckans börsnedgång betyder i det perspektivet att aktiemarknaden återvänt till samma nivå som efter det liknande raset i oktober 2014.
Dock har USA-dollarn även svängt kraftigt det senaste halvåret, med toppar kring 8,80 kronor i maj och i början av augusti, men däremellan dalar kring 8,20 både i maj, juni och senast i måndag. För fondsparare som inte reagerar direkt och dessutom köper och säljer med fördröjning (särskilt via mellanhänder som PPM och fondförsäkringar) ger det en extra komplikation.
Köpa Sverigefonder
Min slutsats är att det mest realistiska är att försöka tänka mer lågsiktigt och göra fondbyten högst 3-4 gånger per år, vid tillfällen när förändringarna på aktiemarknaden har blivit så stora att svängningarna enskilda dagar spelar liten roll. Och efter den senaste börsnedgången är det ett bra tillfälle att köpa Sverigefonder och andra aktiefonder i långsiktigt sparande – däremot är det ännu inte tillräckligt billigt för att ta maximal risk. Mer om detta i dagens uppdatering av Morningstars PPM-test (se ”Mer aktiefonder i PPM-portföljerna”, länk ovan till höger).
