USA-fonderna passerade en topp för två månaderna sedan och har hittills i år haft svårt att hänga med Europa och Asien uppåt. En tydlig förklaring under våren är att dollarn har fallit tillbaka i förhållande till euron. Från en topp i april kring 8,80 har växelkursen mot kronan backat till kring 8,20 kronor per dollar idag. Att hitta de verkliga orsakerna bakom valutakursernas svängningar är svårt, men kanske har tecken på svagare tillväxt i amerikansk ekonomi spelat roll.
Statistiken har varit blandad under våren, men totalt sett verkar den ekonomiska utvecklingen i USA ha fortsatt att förbättras med stigande bostadspriser och fallande arbetslöshet. BNP backade under första kvartalet, men enligt den uppdatering som kom igår från finansdepartementet i Washington var minskning bara 0,2 procent i årstakt – inte minus 0,7 procent som de preliminära beräkningarna angav. Enskilda kvartal påverkas av vädret och av vilka veckodagar som helgdagar infaller, så mer avgörande är om mer långsiktiga trender är intakta.
Problemet i ett längre perspektiv är främst att BNP-tillväxten fortfarande är ovanligt låg för att vara under en period med fallande arbetslöshet, samtidig som marknadsräntorna fortfarande är rekordlåga. Centralbanken Fed har väntat med att höja sin styrränta för att inte störa ekonomins återhämtning, men tydliga tecken finns att inflationen är på väg att ta fart nu när den inte motverkas av fallande energipriser. Räntemarknadens priser på olika löptider visar att de flesta tror att Fed börjar höja styrräntorna i höst.
För svenska fondsparare ser börsuppgången i New York sedan årsskiftet ändå bra ut, vilket beror på att dollarn steg så kraftigt under första kvartalet. En dollar kostade vid årsskiftet 7,80 kronor så fortfarande får vi svenskar 40 öre extra tack vare dollarn styrka. Amerikaner som ser utvecklingen i dollar konstaterar att MSCI USA-index ”bara” har stigit 4 procent fram till 24 juni – mindre än hälften av den värdeökning vi svenskar fått.
Lägre avkastning
Fast även 4 procent under ett halvår borde vara godkänt i dagens ekonomiska klimat, eftersom alternativen på räntemarknaderna ger mindre. Orsaken till den branta börsuppgången i USA från 2009 och framåt är till stor del de extremt låga räntorna, men baksidan av detta är att aktiekurserna stigit till en nivå där relationen till företagens vinster (p/e-tal) innebär att aktieägarna framöver gör klokt i att räkna med lägre avkastning även från aktier.
Det finns förvaltare och analytiker som argumenterar för att företagens vinster kommer att kunna fortsätta stiga så brant att de klättrar ikapp aktiekurserna och ger lägre värderingar. Haken är att vinstmarginalerna redan är historiskt sett höga i USA, betydligt högre än i Europa och andra världsdelar. Jag lutar mer åt pessimisterna, som varnar att på lång sikt brukar de flesta nyckeltal återvända till sina historiska genomsnitt. För investerare på börserna i New York betyder det att avkastning framöver blir mycket lägre än den branta uppgången de senaste fem åren.
