Revansch för Rysslands råvaror?

Ryssland är tillsammans med Kina årets vinnare bland aktiefonder. Men skillnaden är avgörande mellan länder som netto exporterar eller importerar råvaror, så det är logisk att ryska aktier är förlorare de senaste fem åren.

Jonas Lindmark 2015-06-09 | 15:40
Facebook Twitter LinkedIn

Under de första fem månaderna i år är Rysslandsfonderna vinnare, plus 40 procent i snitt. Fast förra året föll de 36 procent och det är långt kvar till toppen i början av 2011. Riktigt dålig har investeringen varit sett över de senaste fem åren, för medan en genomsnittlig aktiefond stigit 69 procent så har fondindex för Rysslandsfonderna backat 22 procent. Bland landfonder är det bara Brasilienfonder som har utvecklats sämre.


Oljepriserna styr


På kort sikt är samvariationen med oljepriserna tydlig. Efter en brant nedgång hösten 2014 har priset i dollar per fat olja återhämtat sig något i år plus att USA-dollarn fortsatt upp. När oljepriserna på bara ett par veckor kring påsk steg över 10 dollar, så steg samtidigt även Rysslandsfonderna. Förklaringen är att de största ryska börsföretagen är energibolag, att ungefär hälften av den ryska statens skatteintäkter kommer från olja, samt att två tredjedelar av Rysslands export är olja och gas.


På längre sikt är det tydligt att den ekonomiska och militära strategi som regimen Putin valt allvarligt har skadat förtroendet för Ryssland som land att investera i. Många placerare har helt valt bort ryska aktier. De 645 fonderna i Morningstars kategori Tillväxtmarknader har i snitt 3 procent placerat i Ryssland, men 15 procent har i senast rapporterade portfölj inga ryska aktier alls. Det grundläggande problemet är bristande respekt för utländska investerares äganderätt (mer om detta i ”Utdelningen står mot risken i Ryssland”).


Fortfarande finns dock spekulanter som hoppas på revansch för ryska aktier. Under april gjorde svenska fondsparare insättningar på 1,1 miljarder kronor i Rysslandsfonder, vilket kan jämföras med att det totala sparandet i dessa fonder var 13 miljarder vid månadens början. Tidigare var trenden den rakt motsatta, under 2013 och 2014 var uttagen väldigt stora samtidigt som andelskurserna föll. I början av förra året fanns 19 miljarder i Rysslandsfonderna och uttagen under 2014 var 5 miljarder.


Skeptisk


Jag fortsätter att vara skeptisk till Rysslandsfonder. Dels för att jag oroas av den politiska utvecklingen i landet (mer om detta i ”Proppen ur för Rysslandsfonderna”), men framför allt för att jag litar på de experter som anser att oljepriserna inte kommer att återvända över 100 dollar. Det finns tvärtom starka argument för att energi kommer att bli billigare framöver: Tekniska framsteg ger både billigare produktion (t ex skifferolja i USA) och nya konkurrenter (t ex kinesiska solpaneler). Saudiarabien har reagerat på detta och ökat sin produktion för att pressat ned oljepriserna så att de får en tillräckligt hög marknadsandel (en fördel som ”low cost producer” alltid har). Brant ökad efterfrågan från Kina har tidigare drivit upp priserna, men nu ställer kineserna om ekonomi till konsumtionsvaror och ökad miljöhänsyn.


Detta sammanfattas av att vi upplevt en tydlig 100-årig nedgång av priserna på råvaror i förhållande till hushållens inkomster. Förra veckans krönika ”Fortsatt tufft att få upp pengar ur marken” handlar om råvarufonder. Och de flesta Rysslandsfonder är till mer än hälften en investering i just företag som producerar energi och metaller, så resonemanget där gäller även dem (länk ovan till höger).

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar