Börsuppgången har fortsatt, men USA-fonder har inte riktigt hängt med den branta uppgången sedan årsskiftet, i snitt har de stigit 14 procent medan Europafonderna i snitt klättrat 19 procent. Fast även 14 procent är förstås en väldigt hög avkastning under knappt fyra månader.
Dollarn fortsatt upp
Men värdeökningen beror dessutom nästan helt på att USA-dollarn har fortsatt att stärkas mot både euron och svenska kronan. För ett år sedan kostade dollarn 6,60 kronor, vid årsskiftet 7,80 och nu har växelkursen gått upp ytterligare 80 öre till 8,60 kronor. Räknat i dollar har MSCI USA-index bara stigit 3 procent sedan årsskiftet.
Arbetslösheten i USA har fortsatt att falla och är nere på samma nivå som innan finanskrisen. Centralbanken Fed har meddelat att räntehöjningar kommer att inledas under året, även om den exakta tidpunkten beror på hur inflationen utvecklas. Det som oroar många experter är att återhämtningen i USA skett så långsamt trots stimulans av extremt låga räntor, BNP-tillväxten de senaste åren är i snitt strax över 2 procent, vilket visar att många företag är skeptiska till att investera. Ökade investeringar i bostäder skulle behövas för att verkligen få fart på ekonomin, men många hushåll fortsätter att hålla igen eftersom de fick hög skuldsättning när bostadspriserna föll i samband med finanskrisen.
Stark dollar och stigande räntor ger under 2015 sämre vinstmarginaler för många USA-företag, särskilt de som har utländska konkurrenter. Förhoppningsvis är amerikansk ekonomin nu så stark att omvandlingstrycket som skapas leder till effektiviseringar, investeringar i ny teknik och höjd produktivitet.
Dyrare aktier
De senaste två årens börsuppgång har samtidigt gjort att aktierna är dyrare än tidigare, vilket motsvarar förväntningar om stigande vinster i framtiden. Enligt Morningstars analytiker gör goda tider framöver att de flesta storföretags aktier är rimligt värderade, i snitt är aktiekurserna för de femtio största aktierna per 21 april i snitt 99 procent av Morningstars ”fair value”. Undantag är främst populära teknikbolag som Apple och Facebook, som är övervärderade.
Efter snart sju år med väldigt låga räntor i USA är det dock lätt att underskatta den motvind för ekonomin som kommer att skapas när Fed börjar höja räntorna. BNP-tillväxten har som sagt varit låg under konjunkturuppgången, betydligt lägre än tidigare högkonjunkturer, vilket visar svag vilka att investera. Högre räntor ger motvind och därmed är det den privata konsumtionen som återstår för att hålla högkonjunkturen igång.
En satsning på USA-fonder idag är alltså till stor del en satsning på att amerikanska konsumenter forsätter att shoppa. Stigande dollarkurs ger billigare import, så kläder och elektronik blir billigare. Men en växande del av amerikansk privat konsumtion är olika typer av tjänster, som nästan enbart produceras inom landets gränser och tenderar att stiga i pris när arbetslösheten sjunker. Under den förra högkonjunkturen 2004-2007 var det istället snabbt expanderande bostadsbyggande som höll kvar ekonomin på högvarv, något som få tror kommer att upprepas.
Dags för kronan?
För svenska fondsparare är nu frågan om trenden för dollarkursen har vänt, om det nu är dags för svenska kronan att stärkas. Svensk ekonomi är starkt och vår inflation kommer rimligen att ta fart det närmaste året, vilket jag tror kommer att ge stigande svenska räntor och starkare krona. Och om dollarkursen backar så ökar motvinden för svenska investeringar i USA-fonder.
