Läkemedelsfonderna har i snitt stigit 19 procent fram till 25 mars och bioteknikfonderna har klättrat hela 23 procent. Det är nästan dubbelt så mycket som snittet för alla typer av aktiefonder, plus 13 procent.
Redan för ett år sedan började jag varna för att dessa fonder i längden inte kan fortsätta lika brant uppåt (”Värderingen börjar bli hög” länk ovan till höger). Strax innan midsommar visade en summering av Morningstars aktieanalyser av 144 börsbolag inom sektorn globalt (”Flera pillerbjässar ned till 2 stjärnor”) att betydligt fler aktier var övervärderade än undervärderade.
Värderingen på samma nivå
Under det senaste året har läkemedelsfonderna fortsatt uppåt med i snitt 62 procent. Alltså kan det verka rimligt att tro att aktieköparna blivit febriga och att nästan alla dessa aktier har blivit för dyra. Men en genomgång av Morningstars senaste analyser ger tvärtom bilden att värderingen är på samma nivå som förra våren: i snitt är aktiekurserna per 25 mars 105 procent av den pris som är ”fair value” enligt vår fundamentala analys. Av 159 analyserade börsaktier inom globalt är 56 övervärderade (får 1 eller 2 stjärnor i Rating) men samtidigt är 23 undervärderade.
Bland storbolagen anser Morningstar fortfarande att Astrazeneca, Bayer och Eli Lilly är övervärderade (10 procent per 25 mars). Men samtidigt är börsbolag som Amgen, Gilead och Merck klart undervärderade.
Dyrare dollar och lägre krav
Hur är det möjligt att en värdeökning på 62 procent under ett enda år inte har påverkat den genomsnittliga värderingen? Svaret är främst den branta uppgången för dollarn, som gjort att fonderna stigit mycket mer räknat i svenska kronor än aktiekurserna stigit räknat i dollar. Det är logiskt eftersom majoriteten av företagen i branschen sin hemvist i USA och försäljningen sker främst i dollar eller valutor som är kopplade till dollarn. De förstag som har tillverkning i Europa gynnas dessutom av den kraftiga försvagningen av euron och tjänar mer på exporten till USA. Lägg därtill att de positiva nyheterna från branschen varit många, med fler nya läkemedel och många rapporter med höjda marginaler.
Dock krävs även ett lägre avkastningskrav för att motivera värdeökningen, och förväntningarna om låga räntor verkar ha förlängts långt in i framtiden vilket gör att långsiktiga placerare som söker alternativ med liten känslighet för konjunkturens svängningar accepterar lägre genomsnittlig framtida avkastning. Om avkastningskravet till exempel sänks från 6 till 5 procent realt, så motsvarar det förenklat ett höjt ”fair value” med 20 procent. Alltså stiger aktiekurserna brant på kort sikt, men framöver kommer å andra sidan en väldigt lång tidsperiod med låg snittavkastning.
En nackdel med denna typ av uppvärdering är att känsligheten för negativa nyheter ökar. Ju lägre avkastningskrav, ju större vikt får vinstökning och förväntade intäkter som ligger långt in i framtiden. Så när ny information gör att prognoserna ändras får vi räkna med större svängningar i aktiekurserna och ökad risk för åksjuka, även om läkemedelsbranschens försäljning fortsätter att öka stabilt.
