Europafonderna har börjat året extra starkt, i snitt har de stigit 14 procent från årsskiftet fram till 16 mars. Men i flera länder är uppgången räknat i euro mycket större, MSCI Germany har stigit 24 procent och MSCI Netherlands 21 procent.
Skillnaden beror delvis på att euron har försvagats mot kronan, sedan årsskiftet har växelkursen gått ned från 9,52 till 9,16 kronor. Den värdeminskningen gör att europeiska aktier som prissätts i euro inte har stigit lika mycket omräknat till svenska kronor.
För amerikaner är skillnaden mycket större eftersom USA-dollarn har stigit väldigt brant under första kvartalet, särskilt mot euron. MSCI Europe Index har stigit 17 procent räknat i euro fram till 16 mars, men uppgången är bara 2 procent för samma index räknat i dollar. Börsuppgången särskilt i Tyskland beror rimligen delvis på den svagare euron, eftersom tyska exportföretag nu kan välja mellan att sälja mer genom att sänka sina priser i dollar eller att höja sina vinstmarginaler.
En annan viktig förklaring är att den europeiska centralbanken ECB under första kvartalet har beslutat och börjat genomföra ”kvantitativa lättnader” (från engelska quantitative easing, QE) vilket innebär att penningmängden utökas kraftigt genom att centralbanken varje månad köper stora mängder euroobligationer Syftet är att sänka de långa räntorna och stimulera utlåning, för att förhoppningsvis öka konsumtion och höja inflationen till målet 2 procent per år. Det fanns starka förväntningar redan i höstas att ECB efter lång tvekan skulle följa i fotspåren av centralbankerna i USA och Japan, och 22 januari offentliggjordes en plan att varje månad köpa statsobligationer värda 60 miljarder euro.
Trög effekt av QE
Tyvärr verkar QE ha gett effekt väldigt långsamt i USA, där Feds obligationsköp började redan i november 2008 och avslutades i oktober 2014. Hur stor effekt de haft är svårt att säga, eftersom ingen vet hur svag den BNP-tillväxten hade blivit utan QE. Men enbart det faktum att QE behövde upprepas tre gånger i USA med köp av obligationer värda sammanlagt 4500 miljarder dollar under sex år visar att den ökade penningmängdens påverkan på ekonomin är trög.
Även andra faktorer påverkar börsutvecklingen, som lägre oljepriser, statsfinanserna i Grekland och konflikten i Ukraina. Men jag tycker ändå att storleken på börsuppgången räknat i euro är svår att motivera. Svagare euro och ökad penningmängd motverkas lätt om dessa goda nyheter gör att politiker slösar bort fördelarna, genom att vänta med andra ekonomiska reformer eller i värsta fall köper röster med åtgärder som bromsar tillväxten. För att verkligen öka dynamiken och framtidstron i Europa krävs mer drastiska reformer som stimulerar investeringar och skapar nya arbetstillfällen.
Å andra sidan var börsutvecklingen i Europa under 2014 mycket svagare än i USA och Asien, vilket nog delvis beror på andra förväntningar kring samma faktorer. Även under 2014 försvagades euron och QE i Europa diskuterades intensivt. Många investerare prissätter aktier relativt konkurrenter i andra länder, så i ett längre perspektiv är därför en revansch i förhållande till övriga regioner rimlig.
EU-potential kvar
Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att Europas problem främst finns i statsfinanserna. De allra flesta börsföretag tjänar pengar även om marginalerna inte har återhämtat sig lika mycket eller är lika höga som i USA. Men potential för förbättring är även ett argument för högre värdering. I ett längre perspektiv finns dessutom mycket av den långsiktiga potentialen i EU-projektet kvar, det är långt kvar innan arbetsmarknad och den fria rörligheten i övrigt fungerar så bra som i USA. Kanske kommer det aldrig att ske, men om du tror att företagen tjänar på EU är det även ett bra argument för Europafonder.
