Efter svag värdeutveckling i drygt tio år har USA-fonderna de senaste två åren stigit rejält. 2014 blev det bästa året sedan 1997, med en värdeökning på i snitt 36 procent. Men den branta värdeökning vi svenskar såg i höstas beror främst på dollarns kraftiga uppgång, från 6,50 kronor vid årets början till omkring 8 kronor den senaste månaden.
Även sett ur amerikanskt perspektiv gav börserna i New York förra året bra värdeökning, men mycket för att aktieplaceringar i resten av världen utvecklades mycket sämre. Dessutom var det främst storbolagens aktier som utvecklades starkt, småbolagsfonder som placerar i USA steg i snitt 25 procent räknat i svenska kronor, och alltså nästan ingenting räknat i USA-dollar.
Positiva nyheter
Ändå gav hösten positiva nyheter för amerikanska börsföretag. Både oljepriser och många råvarupriser föll kraftigt, vilket via sänkta kostnader ger ekonomin stimulans som liknar en skattesänkning. Fast de företag som producerar dessa råvaror drabbas förstås av sänkt lönsamhet.
Kongressvalet i november gav republikanerna majoritet även i senaten och dessutom stärkt kontroll i många delstater. 24 av 50 delstater kontrolleras nu helt av republikaner, med både guvernör och båda de lagstiftande kamrarna. Fördelen är att en starkare majoritet gör det tydligt för väljarna var ansvaret ligger, vilket borde öka trycket på politikerna att genomföra reformer.
Arbetslösheten i USA föll under 2014 från 6,6 till 5,6 procent och är nere på samma nivå som innan finanskrisen. Sysselsättningen låg dock tidigare kring 66 procent av arbetskraften, men har de senaste fem åren fallit ned till 63 procent vilket visar att det har blivit svårare att få jobb.
Centralbanken Fed har meddelat att räntehöjningar kommer att inledas under året, även om den exakta tidpunkten beror på inkommande statistik. Det som oroar många experter är att återhämtningen i USA skett så långsamt trots stimulans av extremt låga räntor, BNP-tillväxten de senaste åren är i snitt strax över 2 procent, vilket visar att många företag är skeptiska till att investera. Ökade investeringar i bostäder skulle behövas för att verkligen få fart på ekonomin, men många hushåll fortsätter att hålla igen eftersom de fick hög skuldsättning när bostadspriserna föll i samband med finanskrisen.
Framtiden
Stigande räntor och stark dollar ger under 2015 sämre vinstmarginaler för många USA-företag, särskilt de som har utländska konkurrenter, så det verkar troligt att den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara ganska svag. De senaste två årens börsuppgång har samtidigt gjort att aktiernas värdering är högre än tidigare, vilket motsvarar förväntningar om stigande vinster i framtiden.
Tillfälligt nöjer sig investerarna nog med förhoppningar, men på sikt krävs högre tillväxt i amerikansk ekonomi för att ekvationerna ska gå ihop. En riktig högkonjunktur blir det först när BNP-tillväxt klättrar över 4 procent. Detta upplevde USA senast under andra halvan av 1990-talet och 2004, men det är dubbelt upp mot snittet de senaste åren.
