Jämförelser av förvaltare är mest rättvisa om förvaltarna placerar på samma marknad och använder samma jämförelseindex. Det gäller till exempel de flesta Sverigefonder och USA-fonder, fast även bland dem finns småbolagsfonder och andra speciella inriktningar.
Ett exempel på en fondkategori med fler och större skillnader mellan fondernas inriktning är ”Branschfonder, ny teknik”. Bland 140 fonder i denna kategori har 91 mer än hälften av pengarna placerade i USA, vilket hänger ihop med att det globala MSCI Technology Index innehåller 83 procent USA-aktier. Av de nio svenskregistrerade IT-fonderna är det bara Swedbank Robur Ny teknik som ligger under 50 procent USA.
Men 36 av 140 fonder i kategorin ”ny teknik” placerar inte alls i USA, istället har de flesta av dessa sitt fokus i Asien och några placerar enbart i Europa. Självklart har värdeutvecklingen för den genomsnittliga IT-aktien i Asien varit annorlunda än i USA, för vissa år har börserna i Asien stigit mycket mer och de senaste åren har börserna i New York varit vinnare. Därför är det viktigt att förstå att det inte alls bara är förvaltarens skicklighet som avgör skillnaden i avkastning i denna kategori, utan att det gäller att ta hänsyn till vilken grupp inom kategorin som fonden tillhör.
Extra tydligt blir det vid en granskning av vilka fonder som har högst och lägst Morningstar Rating. Alla utom en av de IT-fonder som har 1 stjärna (varav ingen säljs i Sverige) placerar hälften eller mer i ett enda asiatiskt land: Taiwan. Och alla utom en av de som har 5 stjärnor i fondbetyg placerar mer än 60 procent i USA.
Mer information
En tänkbar lösning är att skapa ännu fler Morningstar kategorier. Men de är redan över 200 och blir kategorierna många fler blir det svårare för fondspararna att hitta rätt. För att verkligen vara helt rättvisa skulle många kategorier bara få innehålla ett fåtal eller kanske en enda fond. Då skulle värdet av jämförelser minska av ett annat skäl, nämligen att ett litet antal gör att prestationerna inte blir normalfördelade (vilket bland annat behövs för att det ska blir rimligt att 10 procent av fonderna får högsta betyg 5 stjärnor och 10 procent lägsta betyg 1 stjärna).
En bättre lösning är därför att använda Morningstars kategorier och Rating som bara ett av flera steg i sökandet efter bästa investering. Genom att ta hjälp av mer information, jämföra alternativen mer i detalj och förstå skillnader i inriktning och strategi blir det lättare att skilja på tillfälliga trender (som att USA-börserna haft ett starkt år) och långsiktiga samband (som att vissa förvaltare är skickligare än andra).
Med våra verktyg, till exempel genom att markera liknande fonder i sökningen och sedan klicka på ”X-Ray”, går det att få fram mycket mer information om varje fond och därmed få mer underlag för att bedöma om fondens utveckling har varit bra eller dålig. Även fondföretagen borde fokusera på att ge mer information, istället för att lägga ned specialiserade alternativ.
Till exempel är nästan alla fonder med ”Internet” i namnet är numera nedlagda. SEB la ned sin Internetfond i maj 2011 trots väldigt bra utveckling både 2009 och 2010, för att börsaktier med stor koppling till internet tidigare fallit extra kraftigt så att denna typ av IT-fond fick dålig Morningstar Rating. Men denna fond var ovanligt spännande, återkommande vinnare under börsuppgångar och flera gånger med i Morningstars PPM-portföljer. Ett år innan nedläggningen innehöll SEB Internetfond 582 miljoner kronor, rimligen från tillräckligt många kunder för att motivera dess existens.
