Europafonderna har inte hängt med världsindex uppåt under juli och augusti. Det hänger ihop med att dollarn har stärkts kraftigt mot euron och övriga valutor, vilket gjort att amerikanska investerare ser branta börsnedgångar utomlands och skräms att sälja.
Redan tidigare var börserna i New York högre värderade och nu har skillnaden mot europeiska aktier blivit ännu lite större. En summering av argumenten i senaste numret av The Economist (”American exceptionalism”, länk ovan till höger) påpekar att utsikterna för ekonomisk tillväxt ser lite sämre ut i Europa, men att även USA har tydliga problem.
Hög värdering i USA
Och skillnaden i värdering har blivit väldigt stor. Enligt Absolute Strategy Research är cykliskt justerat p/e-tal (CAPE) i snitt 14,7 före Euroland. Enligt Robert Shiller på Yale är CAPE för storbolagen i New York nu uppe i 25,7. Bara kring åren 1929, 2000 och 2007 har aktievärderingen i USA enligt Shiller tidigare varit så hög – tre tillfällen då stora börsras inleddes.
Att beräkna CAPE ger inte någon bra prognos för det närmaste året. Dessutom är de riskfria räntorna just nu extremt låga, 10-åriga statsobligationer i Tyskland ger bara knappt 1 procent ränta. Men högre värdering är ändå ett starkt argument för att den långsiktiga avkastning som är rimlig att förvänta sig har fallit – så vinsthemtagning borde vara mer frestande för alla som inte har så lång spartid kvar.
Lägre marginaler i Europa
Investerare lockas av att arbetslösheten faller i USA och att BNP-tillväxten under andra kvartalet var hög. Inflationen är också högre än i Europa och centralbanken Fed borde snart börja höja USA-räntorna. Starkare konjunktur i USA är därför främst argument för högre obligationsräntor där, vilket gynnar dollarn men är negativt för aktiemarknaden.
Minst lika starka argument finns för europeiska aktier. Förutom att värderingen av aktier i Europa är lägre, så är även företagens vinstmarginaler lägre. De amerikanska företagen rapporterar de högsta vinsterna som andel av BNP sedan andra världskriget och det verkar osannolikt att vinstmarginalerna kan bli ännu bättre. Här i Europa har vinsterna inte alls återhämtat sig lika mycket efter finanskrisen och därmed finns större utrymme för att stigande vinster ska ger börsuppgång.
Fast det är svårt att spå hur länge dessa skillnader kvarstår, det kan dröja flera år innan en utjämning sker av värderingar och/eller vinstmarginaler. För fondsparare är frågan därför hur uthålliga de är och om spartiden är tillräckligt lång för att lugnt kunna vänta på en uppvärdering av Europa.
