Europafonderna har i snitt utvecklats lite bättre än aktiefonder som investerar i andra världsdelar under de första fem månaderna 2014, men skillnaderna är små mellan världsdelar. Det visar Morningstars fondindex per 31 maj, med en uppgång på 9 procent för Europafonder, 8 procent för Asienfonder, samt 7 procent för både USA- och Latinamerikafonder.
Danmark och Italien vinnare
Bland de stora grupperna aktiefonder är det bara Östeuropa som avviker rejält, vilket främst beror på Moskvabörsens ras under första kvartalet. Istället är spridningen stor inom regionerna och därmed finns många mer specialiserade fonder bland vinnarna, till exempel Indienfonder, Spanienfonder och Turkietfonder.
Det är dock få mellanhänder i Sverige som ger tillgång till de verkliga vinnarna bland Europas aktiemarknader i år. Enligt MSCI index så är det Danmark och Italien som stigit mest från årsskiftet fram till 10 juni, men trots att Pensionsmyndigheten erbjuder 840 fonder att välja på så finns där ingen Danmarkfond och ingen Italienfond. När jag letar hos nätmäklaren Avanza med ett lite större utbud på drygt 1200 fonder finns där en Italienfond, men ingen Danmarkfond.
Många röster mot fri rörlighet
Fast efter EU-valet 25 maj är det lätt att förstå om många investerare är skeptiska till europeiska investeringar eftersom företagen generellt behöver tillväxt och ekonomiska reformer för att nå ökad lönsamhet – medan en ökad andel väljare istället röstat på partier som vill begränsa eller helt avskaffa den fria rörligheten inom EU och bromsa frihandeln.
En grundläggande fördel för USA de senaste 200 åren som gjort att landet gått från att ha varit en liten ”emerging market” till att bli världens största ekonomi med en globalt dominerande kapitalmarknad i New York är just den fria rörligheten inom de 50 delstaterna, som gjort att företag lättare har kunnat växa sig världsledande och ta en dominerande marknadsposition. Mycket av min argumentation för Europafonder de senaste åren har haft som underliggande fundament att Europa på 20-30 års sikt är på väg att få en lika integrerad och dynamisk marknad för varor och tjänster som USA (till exempel i ”Dags att se fördelarna med Europa”).
Mer tveksam
Efter EU-valet har jag blivit mer pessimistisk. Flera länder som Frankrike har svårt att få ihop politiskt stöd för de reformer som krävs för att ekonomi ska kunna fortsätta konkurrera globalt, när särskilt länderna i Asien ökar befolkningens kompetens och förbättrar sin infrastruktur. Å andra sidan finns en enorm tröghet i länders ekonomi och det är lätt att överdriva effekten av enstaka politiska beslut. Verkligheten är mycket mer komplicerad än trender i ekonomisk statistik ger sken av och många ”mjuka” kulturella faktorer som finns i Europa ger fördelar som inte syns i BNP-statistiken.
Därför är min slutsats att tidpunkten då Europa fullt ut drar nytta av den ekonomiska potentialen i EU-projektet har flyttats fram, och därmed blir den förväntade framtida värdeökningen hos Europafonder lite lägre. De är rimligen fortfarande en placering som gott kan vara med i en svensk fondsparares portfölj, men jag har blivit mer tveksam till att nyheter som motiverar en uppvärdering kommer att dyka upp inom det närmaste året.
