Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

15 år sedan botten i Ryssland

Nu i september är det 15 år sedan Moskvabörsen passerade botten under rubelkrisen. Men halvvägs tog den exponentiella uppgången slut, sedan våren 2006 har snittavkastningen varit negativ.

Jonas Lindmark 2013-09-03 | 14:15
Facebook Twitter LinkedIn

HQ Rysslandsfond fick under sina första fyra år mycket uppmärksamhet i media. Dels för att fonden lanserades med en optimistisk reklamkampanj hösten 1997, men mindre än ett år senare var nedgången som mest nästan 90 procent. Dels var den ensam Rysslandsfond i PPM under det första valet hösten 2000.


För 15 år sedan hotades Ryssland av ekonomiskt kaos. Under sommaren ökade den ryska inflationen och misstron mot rubeln. 17 augusti 1998 ställde den ryska regeringen in betalningarna på statsskulden och devalverade. Dessutom var skörden dålig och 9 oktober bad ryska regeringen om internationellt bistånd.


Moskvabörsen nådde botten i september 1998 och därefter följde en fantastisk uppgång, under sju och ett halvt år utvecklades Rysslandsfonderna nästan hela tiden bättre än genomsnittet bland aktiefonder. Allra tydligast var skillnaden 2002 då nästan alla andra aktiefonder föll kraftigt, men Rysslandsfonderna steg. 2005 var Rysslandfonderna i topp bland aktiefonder med en uppgång på i snitt över 100 procent och i kronor räknat var det året då svenska investerare gjorde störst vinster.


Topp våren 2006


Halvvägs under 15-årsperioden tog dock den exponentiella uppgången slut. Efter en topp våren 2006 var det andra kategorier som hade bättre kortsiktig utveckling, främst Kinafonder och Indienfonder. De mest aktiva fondspararna tog därför ut sina pengar ur Rysslandsfonderna.


Utflödet ur Rysslandsfonder var stort under 2007, vilket visade sig vara ett väldigt bra tillfälle att sälja eftersom de var bland de aktiefonder som föll allra mest under 2008. Trots en nästan lika brant återhämtning under 2009 har Rysslandsfonderna inte nått tillbaka till sina toppnoteringar, utan tvärtom har trenden de senaste tre åren varit nedåtriktad. Och även om svängningarna varit stora så har avkastningen i snitt var negativ sedan våren 2006.


Olja och korruption


Ett tydligt samband finns mellan Moskvabörsen och oljepriserna, som också nådde en botten hösten 1998 och rekord i början av 2008. Intäkter från försäljning av olja och gas dominerar helt rysk statens intäkter och de största ryska börsbolagen. Oroande för sparare i Rysslandfonder är därför att oljepriserna idag är tillbaka en bit över 100 dollar per fat utan att Moskvabörsen har återhämtat sig. Mitt intryck är att många utländska investerare har blivit mer skeptiska till tillväxtmarknader, särskilt länder som Indien och Ryssland där korruption och politisk osäkerhet är ovanligt stor.


Som jag rapporterade i våras har korruptionen i Ryssland ökat kraftigt, enligt Transparency International är den betydligt värre än i något annat G20-land (se ”Magnitskij-skandalen skadar Rysslandsfonderna”, länk ovan till höger). Politiskt verkar Putins regim bli allt mer isolerad från västländerna, vilket bekräftas av att USA:s president Obama den här veckan istället besöker Sverige.


Framtiden för en högriskmarknad som Moskvabörsen är som vanligt svår att spå. Men jag tycker att det verkar oroande att aktiekurserna har fallit under sommaren trots att oljepriserna har stigit rejält. Om inte brant ökade intäkter räcker för att locka fler köpare, då ser det fortsatt dystert ut.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar