Japanfonderna har svängt kraftigt under sommaren och det verkar tydligt att vinsthemtagning lockar många efter den branta uppgången från början av december till mitten på maj. Till stor del beror svängningarna på att den japanska yenen efter den branta nedgången som började i november inte har hittat en stabil nivå i förhållande till övriga valutor.
Politiska nyheter påverkar också. 21 juli vann regeringskoalitionen (LDP och New Komeito) och dess premiärminister Shinzo Abe valet till överhuset med tillräcklig marginal för att kunna genomdriva ekonomiska reformer. Dock kvarstår motstånd inom LDP från starka särintressen som jordbruket och sjukvården.
Dessutom finns risken att nationalister inom regeringen avstår från att hantera de interna konflikterna om ekonomiska reformer, för att istället fokusera på tillfället att ändra Japans konstitution, vilket blivit möjligt nu efter valet eftersom regeringen tillsammans med ett par små högerpartier kan uppnå två tredjedels majoritet i båda husen i parlamentet Diet. Nationalisterna vill ändra konstitutionen som varit oförändrad sedan 1947 för att tillåta en starkare japansk militär, återupprätta kejsaren som statsöverhuvud, betona kollektiva plikter framför individuella rättigheter och framhålla familjens centrala roll. Detta riskerar att både skapa konflikter med grannländerna och minska regeringens popularitet.
Förhoppningsvis kommer premiärminister Abe att hålla sitt vallöfte att fokusera på ekonomiska reformer. En sådan viktig fråga är konsumtionsskatten som enligt ett beslut i höstas ska höjas från 5 till 8 procent i april nästa år, vilket behövs för att hindra att statsskulden fortsätter att växa okontrollerat.
Storstäder blir zoner
En annan avgörande fråga är hur Japan ska kunna genomföra tillräckligt drastiska reformer utan att de inledande negativa effekterna dominerar. Enligt The Economist planerar regeringen att kalla de tre storstäderna Tokyo, Osaka och Nagoya för speciella ekonomiska zoner (tokku) och där öppna upp för förändringar som svagare anställningstrygghet, friare immigration, industriellt jordbruk, effektivare sjukvård och andra typer av avregleringar. Men ännu återstår att se om regeringen lyckas övervinna dessa starka särintressen.
Ny lagstiftning kommer tidigast att beslutas under hösten och tidigast under 2014 visar det sig om premiärministerns ”Abenomics” med tre pilar (ökad penningmängd, ökade statsutgifter och ekonomiska reformer) faktiskt lyckas få fart på inflation och konsumtion så att Japans ekonomi börjar växa.
Aktiemarknadens uppgång sedan i november visar att många placerare hoppas att Abe framöver fokuserar på ekonomiska reformer och lyckas tvinga motståndarna inom regeringspartiet att acceptera dem. Skulle ett brett program av avregleringar faktiskt genomdrivas så kan Tokyobörsen få ny fart uppåt, men risken är stor att olika särintressen ännu en gång gör aktiemarknaden besviken.
