Brasilien och Latinamerika är i majoritet bland de aktiefonder som har backat mest de senaste tre månaderna. Brasilienfonderna har i snitt fallit 14 procent i värde från mitten av april till mitten av juli och Latinamerikafonderna har tappat 11 procent.
Genomsnittet för breda tillväxtmarknadsfonder är en svag nedgång på bara 1 procent medan globalfonderna i snitt har stigit 8 procent. Norr om Mexiko ser det helt annorlunda ut, USA-fonderna har i snitt stigit 11 procent de senaste tre månaderna.
Den stora börsnedgången skedde under juni och förklaringen till nedvärderingen verkar främst vara gatuprotester i Brasilien. De började 6 juni med missnöje med ökade priser på bussbiljetter i Sao Paulo och spred sig inom ett par veckor till ett dussin andra storstäder runt om i Brasilien, med sammanlagt uppåt en miljon deltagare per kväll. Protesterna har flyttat fokus till politikernas korruption, inflationen i allmänhet, dåliga kommunal service och höga kostnader inför fotbolls-VM nästa år. I slutet av juni kom reformlöften från president Dilma Rousseff som åtminstone tillfälligt har lugnat stämningen.
Underskott i budgeten
Bakgrunden är att den ekonomiska tillväxten tidigare var hög i Brasilien, snittet 2003-2010 var en ökning av BNP realt med 4 procent per år. Sociala reformer har gjort att många låginkomsttagare fått ännu större ökningar av sina inkomster, eftersom jämnare inkomstfördelning gör att inkomstökningarna i snitt överträffar tillväxten totalt sett. Dessutom är arbetslösheten låg.
Problemen är främst att korruption och sociala reformer tillsammans har kostat statskassan betydligt mer än skatteintäkterna har ökat, så underskottet gör att politikerna nu behöver balansera budgeten. Samtidigt har dock råvarupriserna minskat och därmed även Brasiliens exportintäkter. Landet skulle behöva satsa mer på infrastruktur och bättre utbildning, men istället har onödigt stora belopp slösats bort på att bygga nya arenor inför nästa års fotbolls-VM.
Även i Mexiko har börsutvecklingen varit negativ, men närheten till USA verkar ha mildrat nedvärderingen. I de senast rapporterade portföljerna har Latinamerikafonderna i snitt 48 procent investerat i Brasilien och 21 procent i Mexiko. Övriga länder har låg andel: Chile 7 procent, Peru 3 procent och Colombia 2 procent. Det betyder att det främst är utvecklingen i de två största länderna som avgör fondernas avkastning.
Framtiden
Politisk osäkerhet gör framtiden i Brasilien och Mexiko svår att spå. Nästa år är det val i Brasilien och då kommer den växande medelklassen att kräva att få mer för sina skatteinbetalningar. Mexico fick ny president i december förra året och där återstår att se om nykomlingen Enrique Peña Nieto lyckas genomföra de reformer han utlovat.
I ett längre perspektiv är aktiemarknaderna i främst Brasilien men även Mexiko bland de som har stigit mest. De senaste 10 åren har Latinamerikafonderna i snitt stigit 279 procent, vilket med ränta på ränta motsvarar en avkastning på 15 procent per år. Även fastän hela den överavkastningen uppstod 2003-2008 så är det tydligt att förväntningarna om att höga råvarupriser ska ge höga börsvinster delvis finns kvar. Problemet är att både Brasilien och Mexiko dels behöver ta in mer pengar i skatt för att bekosta nödvändiga reformer, dels behöver öppna upp för ökad konkurrens i andra sektorer. Därmed finns stor risk att börsföretagens vinster framöver inte hänger med BNP-tillväxten.
