Europafonderna har i snitt stigit 10 procent från årsskiftet fram till 24 maj. Det är sämre än USA-fonderna, men klart bättre än Asienfonderna. En så pass bra avkastning som 10 procent på bara knappt fem månader borde vara ett tecken på goda tider, men aktiekursernas uppgång verkar snarare bero på bristen på alternativ och frånvaro av dåliga nyheter.
Åtminstone är det tydligt att finanskrisen har haft en ovanligt långvarig effekt på tillväxten i euro-länderna. BNP i USA har klättrat förbi toppen innan krisen och ser ut att fortsätta växa. Inom euro-området har BNP fortsatt att stadigt backat, nu sex kvartal i rad. Arbetslösheten minskar långsamt i USA, medan den fortsatt att stiga i Europa.
Tyskt val i september
Politikerna i Europa skulle behöva bestämma reglerna för bankunionen och genomföra reformer för att öka den ekonomiska tillväxten. Men troligen kommer inga nya åtgärder att beslutas förrän efter parlamentsvalet i Tyskland i september.
Frankrikes regering har drabbats av en serie skandaler och stigande arbetslöshet bidragit till att Francois Hollande redan efter ett år som president har rekordlåg popularitet. För att få fart på den ekonomiska tillväxten väljer han nu att argumentera för åtgärder som går tvärs emot socialisternas vallöften för ett år sedan.
Storbritannien verkar komma allt närmare en folkomröstning om EU-medlemskapet. Premiärminister David Cameron lovade i januari en omförhandling av medlemskapet om hans parti får egen majoritet i valet 2015, men under maj har debatten varit het om att löftet ska omvandlas till lagstiftning utan villkor. Effekten är att Storbritannien tappat inflytande i EU och med en svag regering i Frankrike står hoppet till att tyska politiker när de klarat av valet i september orkar ta sig an Europas problem.
Fokus på marginaler
Men nu har det snart gått fem år sedan finanskrisen drabbade Europa på allvar hösten 2008 och börsföretagen har reagerat betydligt snabbare än politikerna. I södra Europa har krisen gjort att många börsföretag förlorat pengar under 2011 och 2012, men på de största aktiebörserna London, Frankfurt och Paris har vinsterna återhämtat sig och vinstmarginalerna är genomsnitt tillbaka på höga nivåer. Företagens omsättning har sämre utrymme att växa när BNP-utvecklingen är svag, även om exportföretagen försöker kompensera utanför Europa, så företagsledningarnas fokus flyttas till att skära kostnaderna och att via förbättrade marginaler höja vinsterna.
Även investerarna har blivit mer intresserade av stabila vinster, vilket gjort att branscher som läkemedel och konsumentvaror är årets vinnare. En förklaring är centralbankernas löften att hålla nere marknadsräntorna under lång tid framåt, vilket gör att livbolag och andra investerare med krav att leverera avkastning med begränsad risk tvingas flytta pengar till aktier för att kunna nå sina mål. Så länge tillväxten totalt sett i Europa fortsätter att vara låg är det därför troligt att aktiemarknaden fortsätter att bjuda upp aktier i företag med starka och stabila marginaler.
