Sverigefonderna har inte hängt med de senaste 3 månadernas branta börsuppgång. De har visserligen stigit 5 procent, men globalfondernas uppgång är i snitt 7 procent.
Vinnare bland stora kategorier är Japanfonderna (upp 19 procent på 3 månader) och USA-fonderna (10%). Bästa branscher är bioteknik (19%) läkemedel (12%). Förlorare är alla typer av tillväxtmarknader, med Rysslandsfonderna i spetsen (-10%).
Tidigare har Sverigefonderna ofta varit vinnare när tillväxtmarknaderna utvecklats starkt, då många investerare verkar ha fokuserat på den exponering mot tillväxtmarknader som de svenska exportföretagen ger. De bortser då från att både de fyra storbankerna, fastighetsbolagen och Stockholmsbörsens största börsbolag Hennes & Mauritz tjänar pengar på annat.
Låga räntor lyfter aktier
I februari påpekade jag att börsuppgången redan varit stor samtidigt som konjunkturen hade försvagats (”Dags att minska övervikten”, länk ovan till höger). Den splittringen har förstärkts. Arbetslösheten är fortsatt hög både i Sverige och i andra industriländer, särskilt ungdomsarbetslösheten. Börsföretagens marginaler är visserligen höga, men deras försäljning ökar sällan och framtidsprognoserna är ofta dystra.
Aktiekurserna pressas istället upp ytterligare av att rekordlåga räntor på statspapper tvingar investerarna att försöka hitta placeringar som ger lite högre avkastning utan att risktagandet blir för stort. Därför lockar i första hand aktier i börsbolag som har stabila intäkter eller vars kursutveckling inte avgörs av konjunkturutvecklingen. Att Japanfonder och bioteknikfonder är vinnare visar ett ökat intresse för placeringar som ger riskspridning eftersom deras värdeutveckling avgörs av andra faktorer än de dominerande branscherna i USA och Europa.
Fler lediga jobb behövs
Min slutsats är att Stockholmsbörsen knappast blir vinnare igen så länge den globala konjunkturen är svag och aktiekurserna hålls uppe av att låga räntor pressar in nya pengar på marknader. Tidigare under 2009 och 2010 var det annorlunda när börsutvecklingen drevs på av förhoppningar om en snabbare återgång till hög tillväxt. Även återhämtningen 2012 gynnade Sverigefonderna, eftersom den uppgången var en spegelbild av hur stort respektive aktiemarknads ras hade varit under eurokrisen 2011.
Resten av 2013 och kanske även nästa år ser börsutvecklingen ut att styras av försiktigare strategier, vilket talar mot Sverigefonder. Vinsthemtagning som startar branta nedgångar har redan skett inom råvaror och energi, men kan framöver även slå mot konjunkturkänsliga svenska exportbolag. Vändpunkten är svår att spå, men grundläggande är behovet av fler optimistiska investerare och konsumenter som lyfter företagens försäljning. Min gissning är att det först krävs en tydlig ökning av sysselsättningen och fler lediga jobb i både USA och Europa. En katalysator skulle kunna vara politiskt nytänkande, med åtgärder som ökar resursutnyttjandet.
