Globalfonder är bland de mest populära, vilket är rimligt eftersom de ger största möjliga riskspridning bland aktiefonder. De utgör hela 308 av 1184 miljarder kronor (26%) av det svenska sparandet i aktiefonder per 30 mars, enligt Fondbolagens Förenings månadsstatistik.
Stor spridning
Hittills under årets första fyra månader har deras avkastning normalt varit hög, i snitt 9 procent. Men spridningen är stor, vinnarna har stigit dubbelt så mycket (Valueinvest Global, Nordea Institutionella Stabil, CS Global Value, Seligson Top 25 Brands), medan förlorarna inte gett någon avkastning alls (Legg Mason Royce Smaller Comp, Skagen Vekst, BNPP Opportunities World, FIM Forte).
Förklaringen till den stora spridningen är främst att tillväxtmarknaderna har haft en svag utveckling, i snitt har fonder inriktade på investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa bara stigit 1 procent hittills under 2013. De globalfonder som investerar lägst andel på tillväxtmarknader har därför klarat sig bäst.
Även branschfördelningen skiljer sig. De globalfonder som har klarat sig bäst hittills i år har som största bransch antingen sjukvård eller stabila konsumentvaror. Förlorarnas inriktning varierar mer, men största bransch är oftast industri, teknik eller finans.
Tvärtom
Därmed är resultatet hittills under 2013 helt tvärtom jämfört med vad som är normalt under branta globala börsuppgångar. Normalt brukar aktiekurserna under branta uppgångar stiga mer på tillväxtmarknader och stabila branscher som sjukvård brukar inte hänga med. Och i år är det istället Japanfonder som har stigit mest (i snitt plus 20 procent fram till 30 april) medan Rysslandsfonderna är förlorare (minus 8 procent).
Huvudorsaken är svår att säkert avgöra, för aktiekurserna styrs av individuella beslut hos miljontals investerare. Men en rimlig förklaring är att det senaste halvårets börsuppgång i första hand hänger ihop med att marknadsräntor nu förväntas fortsätta vara låga längre än investerarna tidigare trott, vilket beror på att konjunkturutvecklingen har varit svag. Investerare har alltså flyttat pengar till aktier för att de inte ger lika låg förväntad avkastning som obligationer – inte för att de förväntar sig bättre tider eller brant stigande vinster.
