Den senaste månaden har Nordkorea trappat upp hoten att starta krig. Landets 30-åriga ledare Kim Jong-Un har sagt upp eldupphöravtalet från 1953, stängt kommunikationer med Sydkorea och hotat att använda sina kärnvapen mot USA. En förklaring kan vara att amerikanska krigsmakten under mars och april deltar i ovanligt omfattande militärövningar i Sydkorea.
Reaktionen på aktiemarknaden är dock väldigt liten. Koreafonderna, som investerar på Seoulbörsen i Sydkorea, har i snitt backat 1 procent den senaste månaden, lika mycket som de breda Asienfonderna. De svenska Asienfonderna har i sitt 22 procent investerat i Sydkorea.
Liten risk
Om ett krig verkligen skulle starta, så skulle antagligen aktiekurserna i Seoul minst halveras, så den svaga reaktionen hos de koreanska aktiekurserna under mars kan tolkas som att investerarna på aktiemarknaden anser att sannolikheten för ett nytt Koreakrig knappt har ändrats.
Fast i ett lite längre perspektiv har utvecklingen hos Koreafonderna avvikit mer, det senaste året har Koreafonderna i snitt backat 9 procent medan de breda Asienfonderna stigit 5 procent och globalfonderna i snitt har stigit 7 procent. Rimligen beror en del av den svaga utvecklingen på att den politiska konflikten har förvärrats under året av att Nordkorea skjutit upp raketer och provsprängt atombomber.
Den största skillnaden mellan Koreakriget 1950-53 och situationen idag är att regimen i Nordkorea är mycket mer isolerad och knappast kan räkna med någon direkt hjälp från grannländerna om de startar ett nytt krig. Då hade Nordkorea hjälpt kommunistregimen under inbördeskriget i Kina och kineserna stöttade kommunistiska revolutioner i sina grannländer för att försvaga USA:s inflytande i regionen. Och det var trupper från Sovjet som besegrade den japanska ockupationsarmén i Nordkorea i augusti 1945 och sedan stannade som militära rådgivare.
Idag vill rimligen ingen av stormakterna starta ett nytt Koreakrig och det verkar även osannolikt att Kina eller Ryssland skulle skicka militär hjälp om Nordkorea anfaller söderut. Det verkar ännu mer orimligt att USA skulle ha en hemlig plan att omvandla de pågående militärövningarna till ett skarpt anfall norrut, även om denna risk verkar oroa Kim Jong-Un. En betydligt större risk är att något militärt misstag startar en kedjereaktion som trappas upp och övergår i fullskaligt krig.
Snarare köptillfälle
Även mellan andra länder i Asien finns pyrande militära konflikter som kan flamma upp. Indien och Pakistan krigade senast 1999 om gränsen i Kashmir. Kina och Japan tvistar om äganderätten till havet innanför Okinawa, plus att Kina har gränskonflikter med flera andra länder. Inbördeskriget i södra Thailand vid gränsen till Malaysia har orsakat 5000 döda sedan 2004, trots att den thailändska armén har skickat 60.000 soldater till ett område stort som Småland.
Asienfonderna har utvecklats sämre än globalfonderna de senaste tre åren, trots att effekterna av finanskrisen främst har märkts i Europa och USA. En tänkbar förklaring är att ökad risk för militära konflikter har skrämt många investerare. Visst finns risk att misstag trappas upp till fullskaligt krig även med stormakter som Indien och Kina inblandade, men jag tror att de ekonomiska intressen som vill stoppa regionala krig är så starka idag att eldupphör skulle komma snabbt. För långsiktiga fondsparare ger tillfälliga svängningar i aktiekurserna därför snarare bra köptillfällen, så ökad risk för krig på Koreahalvön är inte ett bra argument för att sälja Asienfonder.
