Oljepriserna idag är klart högre än under 2010, men ändå har Rysslandsfonderna inte alls lyckats ta igen nedgången under 2011. Deras andelskurser är kvar på samma nivå som i början av 2006, efter den rekordstora uppgången under 2005. De förhoppningar som fanns då har alltså inte alls infriats, investerarna har inte fått någon avkastning alls från Rysslandsfonderna på sju år.
Men vad beror det på? Oljepriserna är som sagt höga och det borde finnas gott om pengar till investeringar, som skapar utrymme för tillväxt och ökad lönsamhet. Mitt intryck är att det starkaste argumentet mot investeringar i Ryssland, som håller tillbaka aktiekurserna på Moskvabörsen, är korruptionen och den svaga äganderätten.
Det mest omskrivna fallet de senaste månaderna är Magnitskij-skandalen. En grupp kriminella ämbetsmän försnillade skatteinbetalningar på 230 miljoner dollar från det amerikanska investmentbolaget Hermitage Capital. Advokaten Sergej Magnitskij lyckades 2008 spåra pengarna och anklagade ämbetsmännen, men blev istället själv arresterad och misshandlad i häktet under 358 dygn tills han dog. William Bowder, VD för Hermitage Capital, har därefter kämpat för rättvisa och i december 2012 skrev presiden Obama under ”The Magnitsky Act” som förbjuder de 60 ryssar som är inblandade att besöka USA och fryser deras tillgångar i USA. Rysslands president Putin svarade två veckor senare med en lag som förbjuder amerikaner att adoptera ryska barn.
Extra skatt
Extremfall som detta är bara den högsta toppen på ett isberg, under ytan fungerar korruptionen hos ryska myndigheter som en extra skatt som direkt eller indirekt belastar all affärsverksamhet. Transparency International rankar korruptionen i den offentliga sektorn i 176 av världens länder (länk ovan till höger) och deras index visar hur stora problem människor har att få hjälp av myndigheter som polis, sjukvård och domstolar utan att betala mutor. Sverige ligger på plats 4 och är alltså ett av de minst korrumperade länderna, medan USA ligger på plats 19.
De övriga forna öststaterna ligger mellan plats 32 (Estland) och 80 (Serbien) i rankingen, medan Ryssland har tappat ned till plats 133. Det är klart sämst av världens stora länder, övriga G20-länder långt ned i listan är Turkiet (plats 54), Brasilien (68), Kina (80) och Indien (94). Senast jag skrev om detta problem var 2005 då Ryssland var på samma nivå som Albanien och Niger ("Fondsparare blundar för mutorna", länk ovan till höger). Sju år senare har korruptionen i Ryssland förvärrats och trots en liten förbättring sedan 2011 är landet nu på samma nivå som Honduras och Iran, bara en nivå bättre än Nigeria och Pakistan.
Svagt förtroende
Aktiemarknaden påverkas extra kraftigt av korruption och bedrägerier, eftersom förtroende är avgörande för om investerare vågar köpa värdepapper. En aktie är i bästa fall en bit papper, men ofta bara en registrering i en databas. När människor inte litar på myndigheter och domstolar så upplevs riskerna vara för stora, då väljer många hellre att spara i tillgångar som upplevs som säkrare, till exempel guld och utländsk valuta.
Även i USA är det tydligt att skandaler som Enron 2001 och ”subprime mortgages” 2008 kraftigt har påverkat marknadsutvecklingen och där har ändå många ställts inför rätta och straffats. Ryssland har tvärt om visat att även ämbetsmän som stjäl skatteinbetalningar och avslöjas går fria. Inte konstigt att förtroendet och därmed intresset för ryska aktier är svagt.
