Fondvinnarna de senaste tre åren är udda kategorier: bioteknik, småbolag i USA, Turkietfonder och fastighetsfonder. I snitt har aktiefonder bara segat sig upp 9 procent på tre år fram till 30 november, men vinnarna har klättrat över 30 procent.
Betyder det att man ska satsa på de senaste årens vinnare för att få högre avkastning? En tydlig läxa finns från det första PPM-valet hösten 2000.
Då fanns 16 IT-fonder att välja på, 4 procent av antalet fonder totalt, men intresset var stort och dessa fonder fick 11 procent av de aktiva väljarnas pengar. Mest pengar av alla fick Robur Contura, som för ett par år sedan bytte namn till Swedbank Robur Technology.
Det stora intresset berodde på att IT-aktier var vinnare under slutet av 1990-talet med en brant topp i mars 2000. Det fanns gott om argument för att just IT-aktier skulle ge högre avkastning. Mest omskrivet var nog tanken att en ”ekonomisk supercykel” tack vare ny informationsteknik skulle göra att vi slapp lågkonjunkturer och att försäljningen av hårdvara och mjukvara därför skulle fortsätta att öka brant.
Men istället föll vinsterna och IT-bubblan sprack. Själv varnade jag redan då för IT-fonder, till exempel skrev jag i oktober 2000 ”Varning för Contura” (länk ovan till höger). Men även om jag var skeptisk och till exempel varnade för att ”även om IT-företagens vinster fortsätter att öka så räcker det med att ökningen är lägre än börsmäklarnas analytiker spår för att aktiekursen ska falla”, så förutsåg jag inte att börsraset skulle bli så extremt stort.
Även senaste 10 åren
Viktigt är också att det inte var bara en tillfällig IT-bubbla under 2000 som gjorde att avkastningen sedan dess har varit en besvikelse. Även om startpunkten flyttas till hösten 2002, då Stockholmsbörsen nådde botten efter att Ericssons aktiekurs kollapsat, så har resultatet sedan dess varit svagt. Morningstars fondindex för kategorin ”Ny teknik” har bara stigit 39 procent de senaste tio åren, fram till 30 november. Det är lite bättre än den genomsnittliga globalfonden som bara segat sig upp 26 procent, men betydligt sämre än fondindex för Sverigefonder som på 10 år klättrat 157 procent. Delvis beror den svaga utvecklingen på att de flesta stora IT-bolag är börsnoterade i USA och aktier där gav i snitt dålig avkastning under uppgången 2003-2007, medan Europafonder och tillväxtmarknader utvecklades bättre.
Dåliga resultat har påverkar utbudet fonder, vilket syns tydligt hos Pensionsmyndigheten. De flesta av de IT-fonder som var valbara hos PPM hösten 2000 är numera nedlagda. Av de 16 fonderna finns idag bara 5 kvar med samma PPM-nummer. Den senaste som togs bort är Aragon Time som först bytte namn till Ålandsbanken och 25 oktober blev en del av en Sverigefond. Men 12 andra har ersatt och idag finns 17 IT-fonder i urvalet hos Pensionsmyndigheten.
Minns läxan
Det grundläggande felet hos argumenten för IT-fonderna hösten 2000 var att de byggde på att dra ut de senaste årens trender långt in i framtiden. Samma typ av överdriven tro på möjligheten att göra prognoser verkar finnas kvar och gör att aktiekurser kan stiga väldigt kraftigt på kort tid.
Under en period kan det löna sig att följa trenden, eftersom ”momentum” ibland lockar så många köpare att den branta uppgången fortsätter. Men läxan från IT-bubblan och andra tillfällen när vissa aktiekurser stiger brant är dels att vara vaksam och följa utvecklingen noga, dels att inte tro på de säljare som påstår att trender som varit under några år är uthålliga långt in i framtiden.
.jpg)
