Skillnaden har varit stor i värdeutveckling mellan Moskvabörsen och börserna i övriga Östeuropa de senaste 9 månaderna. Rysslandsfonderna har i snitt backat 14 procent medan Östeuropafonder som avstår från ryska aktier i snitt har stigit 3 procent.
Som vanligt är det svårt att veta vilka förklaringar som dominerat när investerare valt att sälja ryska aktier. Men en förklaring som fått mycket uppmärksamhet under hösten är ökad oro att Rysslands intäkter från export av gas till Europa kommer att minska drastiskt. I augusti stoppade det dominerande ryska gasbolaget Gazprom utbyggnaden av de arktiska Shtokman-fälten. I september inle
dde EU-kommissionen en undersökning riktad mot Gazproms priser i åtta EU-länder och ett reportage i förra veckans Affärsvärlden (49-2012) sammanfattar bakgrunden.
Skiffergas
Ny teknik med högtryckspumpar kallad ”fracking” har de senaste åren gjort det lönsamt att borra efter naturgas och olja i skiffer. Metoden har hittills främst använts i USA och förutom att landet blivit världens största producent och självförsörjande på gas, så har priserna rasat och är nu bara cirka en tredjedel av snittpriset i Europa. Undersökningar i andra länder visar stora möjligheter, lilla Danmark beräknas ha skiffergas som motsvarar 30 års energibehov och geologin i Kina talar för de största tillgångarna i världen.
Risken för Ryssland är att både dess export- och skatteintäkter till väldigt stor del är beroende av höga energipriser. Långtidskontrakt håller Gazproms intäkter uppe, men om EU dömer att det är olagligt att binda gaspriserna vid oljepriserna så öppnas för konkurrens från flytande gas som importeras med tankbåtar. Export från länder som Qatar och USA skulle då kunna konkurrera och slå hårt mot de ryska exportintäkterna – både volym och prisnivå.
Konflikter och korruption
Det allvarliga i dilemmat är att de senaste årens höga energipriser gjort att den ryska makteliten dels kunnat öka statens skatteintäkter och hålla befolkningen nöjd, dels skott sig själva med enorma belopp. Enligt den svenska experten Anders Åslund redovisade Gazprom en vinst 2011 på 46 miljarder dollar, men ineffektivitet och korruption gjorde att kassaflödet nätt och jämt var positivt. Om intäkterna från gasexport minska brant så blir missnöjet stort och blåser syre på konflikter som hittills hållit nere av de goda tiderna.
Omställningen kan också bli gradvis, men den är rimligen ofrånkomlig. Utbud och efterfrågan påverkar varandra, lite på kort sikt men väldigt mycket i ett 10-årsperspektiv. Den nya tekniken för att locka fram skiffergas är här för att stanna. För att växa behöver länder och företag investera i ny kapacitet och ny teknik, men rysk politik har hittills tvärt om skrämt bort investerare – både utländska och inhemska. Korruptionen frodas i Ryssland och oligarkerna flyttar sina pengar utomlands. Inte konstigt att även Rysslandsfonderna backar.
