Vad som är en ”normal” globalfond har gradvis förändrats de senaste tio åren. I början av 2000-talet var ungefär hälften av innehaven registrerade i USA och andelen placerad på tillväxtmarknader var mycket liten.
Numera har andelen tillväxtmarknader ökat i de svenska globalfonderna (i kategori Global mix bolag), men bara till i snitt drygt 10 procent. Andelen USA har minskat till 39 procent, men börserna i New York är fortfarande av överlägset störst betydelse. Dålig börsutveckling i Tokyo har gjort att andelen Japan relativt sett har minskat betydligt mer, ned från 10 till 6 procent.
Mer Sverige
Men den största förändringen i de svenska globalfondernas innehav är att snittandelen placerad i svenska börsnoterade företag har ökat från 1 till 8 procent. Förklaringen är att ett stort antal fond-i-fond har startats och många av deras förvaltare har en stark förkärlek för svenska aktier och förvaltare av Sverigefonder även när placeringsinriktningen är global. I topp ligger Solidar Fonder Aggressiv med 29 procent svenska aktier.
Övriga länder i Europa med en stor andel i de svenska globalfonderna är Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Schweiz. Tillsammans står dessa fyra stora aktiemarknader för i snitt 21 procent av innehaven.
Utanför Europa är det förutom USA och Japan främst Canada (3%) och Australien (2%) som återkommer bland innehaven. Ingen tillväxtmarknad har ännu nått upp till 2 procent i snittinnehav, störst är globalfondernas innehav i Ryssland (1,9%) och Kina (1,7%).
USA dominerar
Att USA fortfarande dominerar så stort beror förstås delvis på stor befolkning och hög produktivitet, men även på att många av de största multinationella företagen är amerikanska och att en ovanligt stor del av ägandet är börsnoterat. Länder som Kina och Ryssland har en mycket större andel statligt och privat ägande, med företag som inte är tillgängliga för fondspararna via aktiemarknaden.
Fördelningen i globalfonderna är viktig eftersom den visar både hur förvaltare normalt fördelar pengarna när de får välja bland alla världens aktier och även vad en aktiv fondsparare som själv försöker välja rätt fonder tävlar med. Svenska fondsparare har ofta en betydligt högre andel placerat på tillväxtmarknader än den genomsnittliga fördelningen i globalfonder och det har straffat sig under år som 2008 och 2011 när högriskfonderna föll mest. Om inte annat så talar förbättrad riskspridning för att ha med USA-fonder i portföljen, även om andelen inte behöver vara så hög som 39 procent.
