Det är över 23 år sedan valutaregleringen togs bort och vi svenskar fritt fick köpa utländska aktier. Numera säljs tusentals olika utlandsfonder. Men Sverigefonder är fortfarande den mest populära typen av aktiefond, med ett sammanlagt förvaltat kapital som är 28 procent av det svenska sparandet i aktiefonder.
Antalet Sverigefonder har legat stadigt de senaste tio åren, med drygt hundra alternativ att välja på. Några nya fondbolag har startats, men samtidigt har andra fonder försvunnit genom nedläggningar och fusioner. De mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen dominerar ofta innehaven, men det finns några grupper fonder som hellre köper andra börsbolag. Här är de sju stora grupperna:
Smala indexfonder som passivt köper samma fördelning som ett börsindex har blivit fler och de följer OMX S30-index med de 30 mest omsatta aktierna. Det ger ett renodlat ägande i storbolag, vilket de senaste fem åren varit en fördel. Ett välkänt exempel är Avanza Zero, den första svenska fonden utan förvaltningsavgift.
Breda indexfonder följer index där även små och medelstora börsbolag ingår, vilket ger bättre riskspridning. De senaste åren har deras avkastning varit lite lägre, men i ett längre perspektiv är det småbolagsaktier som har stigit mest.
Indexnära storbolagsfonder är en stor grupp med framför allt fonder som förvaltas av de fyra storbankerna. De fem största innehaven är ofta samma som hos indexfonderna men förvaltningsavgifterna är ofta mycket högre, vilket betyder att kunderna betalar en rejäl extra årsavgift för den del av förvaltningen som skiljer sig från index.
Småbolagsfonder är motsatsen till de smala indexfonderna, de köper enbart aktier i bolag med börsvärde under en bestämd gräns. När börsen stiger så klättrar ofta småbolagens aktier snabbare, men å andra sidan är de ofta förlorare under börsras. Det extra risktagandet har historiskt sett lönat sig vilket hjälpt till att locka fler fondsparare till kategorin.
Fria förvaltare väljer portföljer med betydligt större andel småbolag än index, men ändå en stor andel storbolag. Exempel är Didner & Gerge och Enter.
Värdefonder har valt att fokusera på att hitta lågt värderade aktier och deras innehav har tyngdpunkten i rutan ”medel, värde” i Morningstars verktyg Stylebox. Bland dessa fonder finns flera av de som lyckats bäst att långsiktigt ge hög avkastning: Carnegie, Lannebo och Odin.
Ideella fonder avviker inte när det gäller innehav, men de skänker pengar varje år till ett ändamål som andelsägaren väljer. Exempel är Skandia Världsnaturfonden och Swedbank Robur Humanfond.
Sverigefonder med helt egna udda strategier finns också, främst hos de mindre fondbolagen. Systematiska Covered Call säljer köpoptioner på innehaven vilket ger extra avkastning under svaga perioder och en stabilare värdeutveckling. Spiltan Investmentbolag köper svenska aktier indirekt genom att investera i börsbolagens motsvarighet till fonder. Spiltan har även ett par andra nischade Sverigefonder som enbart investerar i börsbolag med verksamhet i Dalarna och Småland. Swedbank Robur Export och Handelsbanken Astrazeneca är exempel på udda inriktningar hos storbankerna.
Morningstar har trots detta placerat Sverigefonderna i bara två kategorier. Å ena sidan finns ett behov att kunna jämföra alla typer av Sverigefonder med varandra, å andra sidan att hjälpa fondspararna att hitta just den speciella typ av fond som passar deras behov. Men det blir det för svårt att hitta bland alla de 11.000 fonder som säljs i Sverige om antalet kategorier är för stort.
Historiskt är det tre av grupperna som har levererat högre avkastning än snittet: indexfonder med låga avgifter, värdefonder och småbolagsfonder. Dessutom är det några fonder som har förvaltare som återkommande lyckas bättre än konkurrenterna (se ”Gamla favoriter håller ännu”, länk ovan till höger).
