Oro inför åtstramning 2013

De senaste årens kraftiga stimulans av USA-ekonomin upphör vid årsskiftet, så vinnaren av presidentvalet i november får direkt akuta problem. Sysselsättningen har ett halvår på sig att ta fart.

Jonas Lindmark 2012-05-08 | 15:13
Facebook Twitter LinkedIn

USA-fonderna stod emot klart bättre än andra aktiefonder under 2011 och hittills i år har de hängt med bra i den branta återhämtningen under första kvartalet. Därmed har börserna i New York även varit en bättre placering än aktier i Europa de senaste fem åren, dessutom med betydligt mindre svängningar. Morningstars fondindex för USA har bara backat 2 procent sedan april 2007, medan index för Europafonder har rasat 26 procent.


Det kan verka konstigt att finanskrisen startade i USA, men har slagit hårdare i Europa. Förklaringen är troligen att USA:s centralbank och politiker har satsat mer på kortsiktiga stimulanser. Börsföretagens vinster har stärks av låga räntor och ökade offentliga utgifter, men nu krävs ökad sysselsättning och mer privat konsumtion.


Nyheterna från USA i svenska media under första kvartalet har dominerats av kampen mellan presidentkandidater. I mitten på april stod det klart att Mitt Romney kommer att bli republikanernas kandidat att utmana den sittande presidenten Barack Obama.


Stimulans upphör 2013


Nu har fokus flyttat till valet i november och svårigheterna att hitta en politisk lösning på budgetunderskottet som förhindrar en kraftig åtstramning av ekonomin. Vid årsskiftet upphör politisk stimulans av USA:s ekonomi som enligt Morgan Stanley är värd ungefär 700 miljarder dollar under kalenderåret 2013 (motsvarande 5 procent av BNP). Dels upphör de senaste årens stimulanspaket med bland annat lägre arbetsgivaravgifter och förbättrat arbetslöshetsunderstöd, dels upphör de skattesänkningar för höginkomsttagare som infördes under George W Bush. Dessutom inleds de automatiska nedskärningar av offentliga utgifter som beslutades i augusti 2011 för att sätta press på kongressens ”super kommitté” att komma överens om ett paket för att minska statsskulden (vilket misslyckades).


Trots kraftig politisk stimulans och ett budgetunderskott på 8 procent av BNP har återhämtningen efter finanskrisen gått långsamt och statistiken ger motstridiga besked. Förra veckan lyftes hoppet av oväntat starkt inköpschefsindex, men fredagens arbetslöshetsrapport var en besvikelse och börserna i New York föll brant. Räntorna på långa statsobligationer ligger kvar under 2 procent vilket visar fortsatt pessimism och förutom höga energipriser så ligger råvarupriserna kvar på minus jämfört med för ett år sedan. Förklaringen är troligen förväntningar om fortsatt svag tillväxt i Asien och Europa.


Media överdriver


Om politikerna i Washington i början av nästa år misslyckas med att få en majoritet att ställa sig bakom en expansiv budget för 2013, så faller USA:s ekonomi troligen ned i en ny recession. Ingen vet ännu vem som vinner presidentvalet i november och om kongressen därefter lyckas fatta ett offensivt beslut. Fondsparare kan dock nöja sig med att fundera på om de är optimister eller pessimister jämfört med majoriteten på aktiemarknaden.


Mitt tips är att media som så ofta har överdrivit problemen och att omställningen av amerikansk ekonomi efter finanskrisen snart är klar. En positiv överraskning vore om privata investeringar och konsumtion tar fart det närmaste halvåret och ger en tydlig sänkning av arbetslösheten, för då skapas utrymme att lösa övriga problem.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar