År 2012 har börjat med en rejäl skillnad i börsutvecklingen mellan olika delar av Europa. Störst har uppgången varit i Tyskland, MSCI Germany har stigit 19 procent i euro. Svagast har börserna varit i Spanien och Portugal, med index som är nästan oförändrade.
Men till skillnad från i höstas så har uppgången under första kvartalet varit lika brant i Europa totalt sett som i resten av världen. Globalfondernas har i snitt stigit 11 procent och Europafonderna 12 procent, fram till 14 mars. Tillväxtmarknaderna har i genomsnitt klättrat ännu lite brantare, uppgången för dessa fonder är i snitt 15 procent, vilket är normalt när aptiten på risk ökar och en spegelbild av nedgången i somras. Gemensamt är att uppgången tagit ny fart uppåt senaste veckan.
Tidningarna fortsätter att skriva mycket om krisen i de offentliga finanserna i södra Europa och diverse beslut i hanteringen av Grekland skuldberg, medan aktiemarknaden verkar blicka längre framåt. En rimlig tolkning av att aktiebörserna i Tyskland och övriga stora länder i norra Europa har stigit så kraftigt är att majoriteten investerare upplever den politiska och ekonomiska situationen här som mycket mer stark och stabil än i höstas: EU och euron kommer att hålla ihop, börsföretagens vinstmarginaler kommer att vara fortsatt stora.
Flera orosmoln kvar
Samtidigt finns gott om orosmoln. Flera viktiga råvarupriser har tagit ny fart uppåt och oljepriserna har hittills under första kvartalet stigit mer än Europabörserna. Vi svenskar märker det främst på att bensinpriserna har stigit rejält och för första gången har 95 oktan passerat 15 kronor. Effekten av högre råvarupriser är såklart positiv för exporterande länder, men de flesta länder inom EU är istället importörer och då blir effekten som en extra skatt på ekonomin. Det sänker vinstmarginalerna eller dyker upp med fördröjning som ökad inflation, vilket bromsar återhämtningen i ett känsligt läge.
Politiskt finns också orosmoln kvar. Både budgetunderskott och statsskulder är fortfarande stora i flera länder och förhandlingarna för att skapa stabilitet och framtidstro går långsamt. Framöver är det valrörelser och centralbanker som till stor del avgör utvecklingen, vilket gör den framtida börsutvecklingen ovanligt svår att spå.
Jämfört med för ett år sedan finns fortfarande en tydlig skillnad i börsutvecklingen mellan Europa och USA, där den ekonomiska utvecklingen har överraskat positivt. Dock speglas detta redan i avkastningen, Europafonderna har i snitt bara stigit 2 procent det senaste året medan USA-fonderna har stigit 13 procent. Alltså är förbättringen i USA rimligen redan fullt ut ”diskonterad” (inräknad i aktiekurserna) och det är för sent att byta av den anledningen.
