Under de senaste tio åren har USA-fonderna nästan varje år utvecklats sämre än världsindex. Bakgrunden är en kraftig övervärdering av både IT-bolag och övriga amerikanska storbolag under börsbubblan 2000-2001. Sedan 2001 har istället börsnoterade företag i tillväxtländer varit vinnare.
Men 2011 ser ut att bli ett år då börserna i New York får revansch. Fram till 25 oktober har MSCI USA-index visserligen backat 1 procent, men världsindex har tappat 5 procent och nedgången är betydligt större i de flesta andra länder. Omräknat till dollar så har de flesta aktiebörser i både Europa och Asien backat mer än 10 procent hittills i år och tillväxtmarknaderna har i snitt rasat 15 procent.
Flykten från mer riskabla investeringar gäller nästan alla ekonomier och även om MSCI Indien (-24%) har tappat mest bland de fyra stora BRIC-länderna så är nedgången dramatisk även i Ryssland (-14%) som har backat minst av de fyra. Om detta mönster håller i sig så kommer USA-fonderna att bli vinnare jämfört med övriga aktiefonder i år.
Starkare dollar, svaga politiker
Dessutom har flödet till mer säkra placeringar påverkat valutamarknaderna kraftigt under de senaste tre månaderna. Dollarkursen steg kraftigt under september och även om svenska kronan har stärkts lite under oktober, så är dollarn tillbaka strax under kursen vid årets början. Därmed har USA-fonderna återhämtat sig betydligt brantare omräknat till svenska kronor och i snitt är nedgången från årets början fram till igår kväll bara 4 procent. Det är betydligt bättre än Europafonderna som har fallit 10 procent hittills i år.
Det som främst verkar oroa experter som betraktar USA utifrån är de politiska låsningarna i kongressen, där demokrater och republikaner fastnat i konflikter mellan olika extrema men starka intressegrupper. Republikanerna kan redan blockera de reformer för att få fart på ekonomin som president Obama föreslår och valet i november 2012 kan ge de konservativa fritt spelrum att istället genomdriva skattesänkningar och nedskärningar som rimligen skulle förvärra möjligheterna att mildra effekterna av hög arbetslöshet och underskott i statsfinanserna.
Företagen reagerar snabbt
Men de senaste årens rapporter från börsföretagen visat att de är snabba att ställa om till nya villkor och att det sällan är aktieägarna som tvingas betala när de offentliga finanserna får problem eller när efterfrågan plötsligt faller brant. Börsföretagen reagerar snabbt genom att säga upp anställda och höja sina marginaler, vilket gör att de ekonomiska konsekvenserna via arbetslöshet och minskade skatteintäkter istället slår mot andra grupper i samhället.
USA har historiskt varit snabbare än andra länder att ställa om när de ekonomiska förutsättningarna ändras, så jag tror inte att politiska låsningar och svaga offentliga finanser blir ett lika långvarigt problem som i Japan de senaste 20 åren. Snarare verkar det troligt att omställningen går ungefär lika snabbt som i Sverige under vår finanskris. Det som främst oroar är att konservativa politiker inför valet nästa höst lovar extrema och felaktiga åtgärder, som förvärrar problemen. Tyvärr verkar Washington väldigt långt från den anda av ansvar och kompromissvilja som brukar prägla svensk politik vid allvarliga kriser.
