Japanfonderna har klarat sig bra under tredje kvartalet, nedgången är i snitt 1 procent medan globalfonderna har backat 10 procent. Det kraftiga börsraset efter tsunamin 11 mars gör dock att avkastningen totalt sett under 2011 är nästan lika dålig. En rimlig förklaring till en stabilare utveckling är att fokus hos investerarna har varit på dåliga nyheter från Europa och USA.
Den politiska maktkampen i Tokyo har fortsatt under sommaren och 30 augusti valdes Yoshihiko Noda till ny premiärminister. Det är den sjätte mannen på posten på fem år och den tredje sedan DPJ vann valet 2009. Noda är 54 år och har kämpat sig upp med hårt grä
srotsarbete. Bara några veckor före valet var han nästan okänd, men tack vare ett imponerande tal inför partikongressen blev han vald, för att försöka skapa samarbete både inom regeringspartiet och med oppositionen. Det akuta behovet är ytterligare åtgärder för att reparera skador på infrastruktur och kärnkraftverk på nordostkusten – som fastnat i politiska förhandlingar eftersom oppositionen velat fälla regeringen. Under den första månaden med den nya regeringen verkar trögheten bestå.
Framöver finns ytterligare problem. Dels har DPJ ännu inte mognat till ett normalt parti, eftersom det etablerade maktpartiet LDP hade makten i nästan 50 år innan valförlusten 2009. Därmed förenades DPJ främst av sin opposition, med många olika fraktioner med vitt skilda politiska åsikter. Dessutom har regeringen inte majoritet i överhuset och därmed kan LDP blockera och förhala.
Låga förväntningar
Därför fortsätter jag att vara skeptisk till att det finns någon framkomlig väg att få fart på tillväxten i japansk ekonomi. Så många politiska beslut saknas, så många år utan ett slut på problemen med deflation. Åtstramning i resten av världen gör att Japan rimligen inte kommer att få hjälp av ökad export och få experter verkar tro att det är möjligt att den allmänna inhemska konsumtionen skulle ta fart, särskilt nu efter tsunamin.
Som vanligt är det främsta argumentet för Japanfonder att förväntningarna är så lågt ställda att det finns större utrymme för en positiv överraskning. Men ekonomin verkar vara kvar i en ond cirkel och de politiska problemen är svårlösta. Risken att bli besviken är därmed stor.