Efter börsraset i augusti har nästan alla aktiefonder minskat i värde under år 2011. Undantag finns främst bland läkemedelsfonderna, som backade klart mindre än snittet under börsraset och klarade sig hyfsat även under våren. Av totalt 390 svenskregistrerade aktiefonder är det bara tre som har stigit i värde från årsskiftet fram till 31 augusti: Healthinvest Access Fund, SEB Läkemedelsfond och Swedbank Robur Medica. Bland utländska fonder har även vissa specialiserade Asien- och råvarufonder lyckats stiga i värde.
Morningstars fondindex (som finns under ”Verktyg” i huvudmenyn) har uppdaterats per 31 augusti och visar tydligt vilket uselt år för aktiespararna som 2011 är på väg att bli. Aktiefonderna som säljs i Sverige backade i snitt 8,8 procent under augusti och totalt är nedgången i år i snitt 13,1 procent. Sämst under augusti var landfonder inriktade på Tyskland Turkiet och Ryssland. Mätt sedan årsskiftet är det Turkietfonder och Ukrainafonder som minskat mest i värde.
Därmed är det relativt sett bra att tre läkemedelsfonder är kvar på plus. Bakgrunden är aktier i läkemedelsföretag ofta har behållit sitt värde och ibland även stigit under tidsperioder då aktiemarknaden backar på grund av försämrade konjunkturutsikter och minskat intresse för risktagande. Orsaken är rimligen främst att intäkterna från läkemedel är mer stabila, eftersom dessa behövs oavsett om övriga branscher har stark eller svag efterfrågan.
Sett över de senaste fem åren har dock inte fonder inriktade på läkemedel och sjukvård klarat sig särskilt bra, trots att vi under den tidsperioden upplevt både börsraset 2008 och den branta nedgången i år. Förklaringen är delvis att dessa mer stabila aktier inte heller steg lika mycket under uppgångarna, så andra aktiefonder har fallit från högre höjd. Dessutom har läkemedelsbolagens interna problem ökat.
Ökade kostnader
Det klassiska argumentet för att köpa aktier i läkemedelsbolag är att jordens befolkning är på väg att bli äldre och rikare, så vi både behöver och har råd att lägga större andel av våra inkomster på medicin och sjukvård. Dock finns andra samband som kan göra att denna slutsats inte håller, främst att tjänster gradvis blir dyrare än varor, så det är möjligt att det istället är sjukvårdspersonalens löner som växer som andel av BNP.
Dessutom är det inte säkert att större volymer läkemedel skulle betyda att börsbolagens tjänar mer pengar. De interna problemen för de etablerade tillverkarna är främst att kostnaderna för forskning och utveckling har ökat, att antalet nya storsäljare har minskat, att många lönsamma patent har löpt ut och att konkurrensen från ”generica” (läkemedel där patentet har löpt ut) därför har sänkt marginalerna.
För drygt ett år sedan genomfördes president Obamas sjukvårdsreform i USA och då blev spelreglerna tydligare för branschen framöver. Politiska beslut är extra viktiga för läkemedelsbranschen, eftersom intäkterna till stor finansieras med skatter. Tydligare spelregler underlättar och ökar chansen för läkemedelsfonder att ta revansch, efter tio år med svag avkastning. Men de interna problemen finns kvar.
