Under maj och första halvan av juni har dåliga nyheter dominerat rapporteringen av ekonomisk statistik. Det visar till exempel ”economic surprise index” (CESI) som analytiker hos Citigroup, en av de fyra stora bankerna i USA, beräknar baserat på om nationalekonomisk statistik när den offentliggörs i genomsnitt är bättre eller sämre än förväntningarna (Bloombergs enkät).
Efter att ha varit positivt sedan december 2010 föll CESI brant i början av maj och en ännu brantare nedgång i början av juni gör att andelen dåliga nyheter nu är den största sedan slutet av 2008. Även för en svensk som läser en vanlig dagstidning är det uppenbart
att oron över de ekonomiska problemen i världsekonomin har ökat, med rubriker om krisen i Grekland, ökad inflation i Kina, stigande oljepriser, och så vidare.
Även stark krona negativt
Dessutom ser vi svenskar aktiefondernas värdeutveckling omräknad till kronor. Och dollarn har backat med ungefär 50 öre, från 6,80 vid årsskiftet. Sett över det senaste året har den svenska kronan blivit starkare även mot euron och de flesta andra valutor. Riksbankens TCW-index har under juni försvagats 3 procentenheter, men är fortfarande mycket starkare än för ett år sedan och sedan i december har svenska kronan i snitt varit minst lika stark som innan den snabba försvagningen hösten 2008. En något mindre svag dollar den senaste veckan betyder att nedgången hos MSCI världsindex på 4 procent under juni blir mindre räknat i kronor, så effekten av den branta nedgången hos CESI syns inte fullt ut för en svensk fondsparare. Denna ”balansering” är ett väl etablerat mönster, för nästan varje gång negativa nyheter gör att intresset för risktagande minskar, så stiger dollarkursen samtidigt som aktiekurserna faller. Och tvärtom, när priserna stiger på högriskplaceringar så faller ofta dollarn. Netto blir effekten en lite jämnare värdeutveckling för oss svenskar.
Effekten av en starkare krona är inte bara att många utländska aktier blir mindre värda när deras aktiekurser räknas om till kronor, utan även att till exempel de svenska börsbolagens tillgångar och försäljning utomlands tappar i värde. Därför har 90 procent av de svenska aktiefonderna minskat i värde hittills 2011, trots att MSCI världsindex räknat i dollar har stigit 2 procent. Och Sverigefonder är bland de största förlorarna den senaste månaden.
Fast för oss svenskar är det i grunden positivt med en starkare valuta – vår köpkraft har ökat kraftigt de senaste två åren och det märks både när vi åker på semester utomlands och när vi köper importerade varor.
Få alternativ
Låga räntor och ökat sparande är de fundamentala krafter som i första hand håller emot och gör att Stockholmsbörsen ändå befinner sig klart högre än för både ett och fem år sedan. Människor runt om i världen behöver dels spara till sin pension, dels minska belåningen i sina personliga balansräkningar, vilket gör att konsumtionen hålls tillbaka och nytt kapital söker sig till aktiemarknaden i brist på andra alternativ med rimlig förväntad avkastning.
Eftersom det finns få alternativ till aktier för investerare som hoppas få de ”10 procent per år” som historiskt har varit tumregeln hos optimistiska säljare av sparprodukter, så kommer många människor rimligen att välja sparprodukter som ger en hög exponering mot aktiemarknaden. Haken är att en växande andel äldre nu går i pension och tvärt om behöver minska risktagandet och få ut pengar för att konsumera. Mönstret upprepas i många länder från USA till Kina, vilket jag påpekade i en krönika nära toppen 2007 med rubriken ”Vem kommer att köpa dina aktier?” (länk ovan till höger).
