Även för den som bara ibland läser utrikessidorna i tidningen, så verkar det nog uppenbart att det långsamma och populistiska beslutsfattandet i Washington bromsar de reformer som verkligen skulle behövas. Arbetslösheten i USA är fortsatt hög, överskottet av osålda bostäder fortsätter att hålla ned konsumtionsviljan och sjukvårdskostnaderna stiger okontrollerat.
Men istället för en samling i politikens centrum, där det borde finnas en majoritet för att genomföra förnuftiga reformer som gynnar majoriteten väljare, så verkar debatten i Washington fastlåst i ett ställningskrig utan slut. Tydligast syns detta i den extremt långdragna förhandlingen mellan demokrater och republikaner i kongressen om statsbudgeten för detta budgetår. Häromveckan hotade låsningen att stoppa utbetalningen av löner till över en miljon federalt anställda – som hade blivit arbetslösa från 11 april. Enligt New York Times var den verkliga stötestenen att många republikaner ville försöka hindra alla typer av statliga pengar till aborter.
Nästa stöttesten är att kongressen beslutat ett tak på 14.290 miljarder dollar för statsskulden, alltså utbudet av amerikanska statsobligationer och T-bills. Underskottet i statsfinanserna gör att lånen behöver ökas med cirka 100 miljarder dollar per månad och någon gång under sommaren kommer kanske nästa kris.
Stimulans 2011
Fast trots att obalanserna i världens största ekonomi är fortsatt stora och att omställningen till en sund ekonomi går trögt, så har kongressen redan i december röstat igenom finanspolitisk stimulans i form av lägre skatter, vilket troligen ger ett år med bra tillväxt. Sedan hotar en ny svacka under år 2012, särskilt som investerarna någon gång under året kommer att börja oroa sig för vad som kommer att hända 2012 när räntorna troligen börjar höjas. Skulle det komma statistik som visar plötsligt ökad inflation, som rapporteras från många andra håll i världen (till exempel Brasilien, Kina och Storbritannien), så tvingas Fed agera.
Börserna i New York lever dock delvis sitt eget liv och USA-fonderna ligger före världsindex hittills 2011. Börsföretagen kan även tjäna på dåliga tider, till exempel om de håller ner lönekraven eller om dollarn faller så att exportföretagen får mer betalt. De flesta börsföretag i USA lämnar också kvartalsrapporter som ger en helt annan bild än politiken. Under första kvartalet 2011 var vinstmarginalerna fortsatt höga och vinsterna har stigit extremt brant jämfört med för två år sedan. För storbolagen som är med i det populära S&P500-index var vinstökningen under 2010 i snitt hela 54 procent enligt Morgan Stanley. Orsaker var främst minskad personal, minskade investeringar och en försäljningsökning utanför USA på hela 17 procent. Nu lyfts exporten av en ovanligt svag dollar.
Framöver krävs dock stigande värderingar av aktier i amerikanska storbolag för att USA-fonderna ska fortsätta uppåt. Det kräver i sin tur en mer optimistisk syn på framtiden för världens största ekonomi, även om många multinationella företag säljer globalt. Det är tveksamt om politikerna lyckas samla sig kring de nödvändiga reformerna av sjukvården och stimulans som minskar arbetslösheten. Å andra sidan verkar förväntningarna ofta vara högre på ekonomin och börsföretagen i andra länder. Lägre förväntningar är lättare att överträffa, vilket ökar chansen att USA-fonderna får fortsatt medvind.
