Under plötsliga börsnedgångar brukar aktier i läkemedelstillverkare klara sig bra, eftersom efterfrågan på medicin och sjukvård ses som okänslig för hur resten av ekonomin utvecklas. Detta samband fortsatte att gälla under börsraset 2008, då läkemedelsfonderna i snitt bara backade 10 procent, medan globalfonder föll 34 procent och Sverigefonderna rasade 39 procent.
Men under den ökade oron på den globala aktiemarknaden den senaste månaden, underblåst av bland annat demonstrationer i Mellanöstern och tecken på överhettning i Asien, så har läkemedelsfonderna dragits med nedåt och tappat ungefär lika mycket som globalfonderna.
<BR>
Nedgången för globalfonder och läkemedelsfonder den senaste månaden är ungefär lika stor som dollarkursen backat mot svenska kronan, så nedgången tidigare under februari var främst en effekt av den fortsatt starkare kronan. Men börsnedgången den senaste veckan är betydligt brantare, och det verkar rimligt att den åtminstone delvis orsakas av upproret mot diktatorn Khaddafi i Libyen. Fast det är förstås många andra faktorer som påverkar värderingen av aktier, särskilt i en så speciell bransch som läkemedel.
Reform i USA
För ett år sedan genomfördes president Obamas sjukvårdsreform i USA och då stod läkemedelsbolagens aktiekurser still medan resten av aktiemarknaden globalt steg rejält. Därefter har läkemedelsfonderna utvecklats ungefär som världsindex, men i ett längre perspektiv är utvecklingen svag. Undantaget var som sagt 2008, då läkemedel var bästa bransch. Men annars har besvikelsen de senaste nio åren varit nästan lika stor som på IT-fonderna.
Bakgrunden är en dramatisk uppvärdering jämfört med resten av aktiemarknaden under år 2000 och 2001. Då lockades många investerare av tanken att sjukvård är ett växande behov i takt med att världens befolkning blir äldre, som inte påverkas av konjunkturens svängningar i övrigt. Detta visade sig inte alls sant under börsraset 2002 och illusionen sprack. Fast den svaga aktiekursutvecklingen de senaste åren beror rimligen mer på att de stora läkemedelstillverkarna har lyckats allt sämre med att få fram nya storsäljare, samtidigt som patenten på de gamla storsäljarna löper ut.
En stor fördel för fondspararen i dag jämfört med för tio år sedan är därmed att läkemedelsbolagens aktier inte alls värderas lika högt som tidigare. Genomsnittligt p/e-tal (aktiekurs/vinst) för innehaven i de svenska läkemedelsfonderna är numera på samma nivå som hos globalfonder.
För investerare som tror att något av de gamla argumenten kommer att visa sig hållbara – antingen stabilare vinster eller högre tillväxt hos branschen – så borde läkemedelsfonderna därmed vara lockande. Fast statistiken visar att få investerare resonerar så – inflödet till läkemedelsfonder är lågt både i Sverige och i USA – de flesta verkar mer lockade av tillväxtmarknader.
Spelreglerna tydligare
Men nu har kanske de problem och möjligheter som bidragit till en sättning i börsutvecklingen – både i Mellanöstern och på andra håll – flyttat fokus till de långsiktiga trender som avgör behovet av sjukvård och läkemedel: en brant ökning av andelen pensionärer både i USA och globalt, samtidigt som allt fler länder får heltäckande sjukvård. Dessutom betyder beslutet om en reform i USA att osäkerheten om framtiden minskar och aktiemarknaden ogillar osäkerhet.
Politiska beslut är extra viktiga för läkemedelsbranschen, eftersom intäkterna till stor finansieras med skatter. Nu är spelreglerna framöver mer tydliga än tidigare, vilket betyder att fler vågar satsa på läkemedelsaktier. Därmed ökar chansen för läkemedelsfonder att ta revansch, efter tio år med svag avkastning.
