I diskussionen av Irland ekonomiska problem är det viktigt att påpeka att landet har mindre än 5 miljoner invånare, knappt 1 procent av den totala befolkningen inom EU. Och BNP per person ligger på samma nivå som Sverige, en bit över snittet i Europa. Alltså vore det ingen svårighet för resten av Europa att hjälpa – om enbart Irland behövde hjälp.
Dessutom har Irland inte alls samma problem som Grekland, där det är underskottet i statsfinanserna och stora skulder utomlands (främst hos banker i resten av EU) som orsakat krisen. Istället är grundproblemet att de privatägda irländska bankerna hade satsat alltför hårt på utlåning til
l byggprojekt och andra investeringar, så när finanskrisen slog till tvingades den irländska staten att garantera bankernas upplåning. Samma problem finns för övrigt i Spanien, men där är ekonomin större och därmed mer självgående.
Ett symtom
Ändå hade både Irland och Spanien kunnat klara krisen på egen hand om regeringspartierna inom EU hade lyckats hålla en enad front mot finansmarknaden. Istället försöker de enskilda medlemsstaterna ändra spelreglerna för att blidka regeringspartiernas väljare. Tyskland och Frankrike startade den senaste omgången panik på euromarknaden 18 oktober, genom att tvinga fram en överenskommelse om framtida omförhandlingar av statsskulder. Och krisen för Irland är bara ett symtom på EU:s gemensamma ekonomiska problem.
Martin Wolf, som är chef för de ekonomiska kommentarerna i brittiska Financial Times, påpekar i sin krönika i går att Tyskland fokus på att tvinga fler länder med problem som Irland och Spanien att strama åt de statliga utgifterna kan leda till att deras ekonomi försvagas så mycket att det de omöjligt klarar att betala räntorna på sina statsskulder. Och om alla länder inom EU stramar åt sin ekonomi på samma sätt som Tyskland har gjort, så återstår enbart export till länder utanför EU för att ge industrin i Europa tillräcklig efterfrågan.
Men dels är Europa för stort i förhållande till resten av världsekonomi, dels har redan Asien valt motsvarande ekonomisk politik samtidigt som USA behöver banta sina underskott. Den globala ekvationen blir alltså omöjlig eftersom överskott och underskott måste summera till noll. Många ekonomer anser därför att Europa skulle behöva massiv finanspolitisk stimulans i de länder som har råd – främst Tyskland men även Sverige.
Gamla nyheter för fondförvaltarna
Aktiemarknaden verkar dock inte ta så allvarligt på den senaste månadens dåliga nyheter. Fram till i går kväll (23 november) hade MSCI Europa bara backat 1 procent under november och MSCI Irland ligger faktiskt fortfarande på plus, trots en brant nedgång den senaste veckan.
En rimlig gissning är att aktiemarknaden redan ”diskonterat” problemen långt tidigare, i den dramatiska börsnedgång som varit de senaste tre åren. Irland var till exempel bland förlorarna både 2007, 2008 och 2009, plus ytterligare en brant nedgång under sommaren – totalt är raset på den irländska börsen sedan toppen i juni 2007 över 80 procent. Så att tidningarna har skrivit massor om Irland den senaste veckan påverkar knappast fondförvaltarnas framtidssyn, de politiska utspel som görs är krusningar på ytan och de underliggande problemen är gamla nyheter. De som förvaltar Europafonderna försöker blicka längre framåt.
