Grekland står för mindre än 1 procent av den globala ekonomin och det finns få stora börsföretag noterade i Aten. Befolkningen är bara 3 procent av den totala inom EU. Men ändå påstås ökad oro för att grekerna inte kommer att klara att betala räntorna på sin statsskuld ligga bakom börsnedgångar över hela världen.
Torsdag 6 maj föll börserna i New York som mest 9 procent sedan föregående dags stängning. Börsraset är det största sedan oktober 1987. Troligen har datoriserade handelsstrategier som ger automatiska säljorder spelat stor roll för att nedgången blev så stor. Men innan börsens stängning återvände köpintresset och nedgången begränsades till drygt 3 procent.
Smittan från Grekland sprider sig i första hand genom att fler länder i södra Europa fått svårare att sälja sina statsobligationer, vilket i sin tur underblåst rädsla att den gemensamma valutan euro åter kommer att splittras i flera nationella valutor. Den osäkerhet som detta skulle leda till påstås i sin tur ha ökat oron att tillväxten i den globala ekonomin åter kan tappa farten. Vilket i så fall skulle slå mot börsföretagens vinster globalt.
Fast detta är till största delen gissningar om privata tankar och känslor hos miljoner investerare världen runt. Ingen vet egentligen hur många andra nyheter som påverkat eller hur stor del av nedgången som egentligen beror på krisen i Grekland. Börsutvecklingen på kort sikt är till stor del slumpartad, ofta pådriven av känslor och spekulation.
Extra sårbar
Men bredden i nedgången talar ändå för att huvudförklaringen till börsnedgången är sårbarheten hos den globala ekonomi, som ännu inte hämtat sig fullt ut efter finanskrisen. Till exempel var det aktierna i tre företag i olika branscher – Bank of America, Hewlett-Packard och American Express – som torsdag 6 maj föll mest av de trettio aktier som ingår i Dow Jones Industrial Average.
Normalt skulle värderingen av gigantiska koncerner i USA inte påverkas så mycket under en enda dag av händelseutvecklingen i Grekland. Men tydligen är osäkerheten åter ovanligt stor, vilket gör optimismen hos världens aktieinvesterare extra sårbar. Vi liknande börsras historiskt har man i efterhand för det mesta kunna konstatera att värderingen var hög. Jag ser därför veckans börsoro som en bekräftelse på att det troligen är smart även för långsiktiga fondsparare att hålla en del ”torrt krut” i räntefonder i väntan på ett bättre köptillfälle senare i år.
