Mars månads stora politiska nyhet i USA är att president Barack Obama lyckats övertala en majoritet i kongressen att genomföra en sjukvårdsreform. Framgången beskrivs som historisk, dels för att många presidenter de senaste 50 åren har misslyckats, dels för att Obama utan denna seger skulle ha framstått som maktlös både inrikes och internationellt.
Däremot har nyheten haft oväntat liten inverkan på aktiekurserna, trots att effekten på den federala budgeten är stor och efterfrågan på sjukvård borde öka rejält. Motståndarna mot reformen har varnat för att den kommer att försämra statsfinanserna och ökar risken för en dollarkris.
>
För läkemedelsfonderna är det knepigare, även om fler kunder förstås är positivt för många börsföretag i hälsosektorn. Både sjukhus och läkemedelstillverkare tjänar på att få fler kunder, medan de enda som tydligt borde påverkas negativt är de sjukförsäkringsbolag som reformen tvingar att följa hårdare regler. Fast ett ökat fokus på kostnader, när reformen ska betalas, gör det troligt att även läkemedelsbolagen kommer att tvingas bära en del av kostnaderna.
Knepig reaktion
Reaktionen på aktiemarknaden var dock svag och knepig att tolka. Läkemedelsfonderna reagerade inte märkbart dagen efter beslutet i kongressen, måndag 22 mars, och även bland de enskilda aktiekurserna är det svårt att se ett tydligt mönster.
I ett längre perspektiv har reaktionen också varit den omvända mot det experterna förutspått. När demokraterna förlorade fyllnadsvalet av senator från Massachusetts i mitten på januari, så minskade det möjligheterna att tvinga igenom en sjukvårdsreform mot republikanernas vilja. Men reaktionen på aktiemarknaden då blev ändå en nedgång. Och i takt med att sannolikheten för en överenskommelse har ökat de senaste veckorna, så har börserna i New York stigit. Det är förstås även många andra faktorer som påverkar aktiemarknaden, men börsutvecklingen visar ändå att reformen inte haft den effekt som experterna trodde.
Och ser man på börsutvecklingen hos världens största börsföretag inom hälsosektorn det senaste året, så är både sjukhus och sjukförsäkringsbolag vinnare. Fallande aktiekurser har istället drabbat stora läkemedelstillverkare som Abbott, Merck och Eli Lilly.
Jag har letat förklaringar av marknadsreaktionen på reformen och ett argument som nämns är att missnöje med reformen skulle öka chanserna för republikanerna att vinna många mandat i valet till representanthuset i november, vilket kan ses som positivt för företagsvinsterna. En annan att reformen var bättre än väntat. En tredje att aktiemarknaden faktiskt inte bryr sig särskilt mycket om sjukvårdspolitiken.
Chans till revansch
Men jag tycker att det är mer troligt att debatten har skapat ett ökat fokus på de långsiktiga trender som avgör behovet av sjukvård och läkemedel: en brant ökning av andelen pensionärer både i USA och global, samtidigt som allt fler länder får heltäckande sjukvård. Dessutom betyder beslutet om en reform att osäkerheten om framtiden minskar och aktiemarknaden ogillar osäkerhet. Politiska beslut är extra viktiga för läkemedelsbranschen, eftersom intäkterna till stor finansieras med skatter.
Nu är spelreglerna framöver mer tydliga än tidigare, vilket betyder att fler vågar satsa på läkemedelsaktier. Därmed ökar chansen för läkemedelsfonder att ta revansch, efter en lång period med svag avkastning.
