Branschfonder var populära för tio år sedan och de flesta stora svenska fondföretag hade åtminstone en IT-fond och en läkemedelsfond. Men därefter har intresset svalnat betydligt och förutom de gamla val som gjordes när PPM startade hösten 2000 så har branschfonderna haft nettoutflöden.
Av totalt 988 miljarder kronor som svenskar hade investerat i aktiefonder per sista februari, så är bara 38 miljarder investerat i branschfonder, enligt Fondbolagens Förenings månadsstatistik. Ändå finns det 258 branschfonder bland totalt 1838 aktiefonder på Morningstars svenska sajt.
Att branschfonderna står för 14 procent av antalet fonder men bara 4 procent av fondsparandet är delvis rimligt, för det är naturligt att populära kategorier som Sverigefonder och globalfonder får en större del av sparandet. Men det är ändå tydligt att andra kategorier specialiserade fonder numera väcker betydligt större intresse hos fondspararna.
Mer än hälften från PPM
Fiaskot för IT-fonderna, som fick väldigt stora insättningar kring år 2000 följt av att de föll klart mest i värde under börsraset 2001-2002, är nog en viktig förklaring till att de flesta avstår från att spara i branschfonder. Många människor insåg då att det är väldigt svårt att förutsäga om avkastningen från aktier i företag i en viss bransch kommer att överträffa genomsnittet.
Motsvarande förhoppning när det gäller enskilda länder verkar däremot bita sig kvar, åtminstone kan man få det intrycket av att svenska fondsparare de senaste åren har satt in 11 miljarder kronor i Indienfonder och 12 miljarder i Kinafonder. Skillnaden mellan bransch och land är nog att människor tycker sig veta mer om dessa stora länder än de vet om enskilda branscher. Fast till stor del är fördelen i så fall en illusion, för kunskap om ett land betyder inte att man vet något om verksamheten hos de företag som är börsnoterade i landet eller hur värderingen av börsföretagens aktier skiljer sig mellan länder.
Effekten är att PPM-valet hösten 2000 allt mer förklarar vilka branschfonder som har stort förvaltat kapital, eftersom det sätts in nya pengar varje år medan flertalet väljare inte har ändrat sitt första PPM-val. Av totalt 330 miljarder kronor har den nya Pensionsmyndigheten per 28 februari hela 20 miljarder placerat i branschfonder (87 av 784 valbara fonder). Därmed förklarar PPM-valet mer än halva sparandet i branschfonder. Och i de svenska IT-fonderna är andelen över 75 procent (se ”PPM räddar teknikfonder”, länk ovan till höger).
Ytterligare en förklaring till det minskade intresset för branschfonder kan vara att skillnaden i avkastning mellan olika branscher de senaste åren inte har varit lika stor som skillnaden mellan olika länder. Därmed har de fondsparare som letar en ”krydda” som ger chans till väldigt hög avkastning lockats mer av landfonder som placerar på någon tillväxtmarknad som Ryssland eller Kina.
Bra för kollektivet
Men efter upphämtningen under år 2009, då fondernas i kategorin ”Branschfond, ny teknik” i snitt steg 51 procent, är det ändå tydligt att även branschfonder kan ge hög avkastning. Även om många fondsparare är långsinta, så kan det öka intresset för Morningstars 20 kategorier med branschfonder.
Fast för fondspararna som kollektiv är det kanske bara bra om andelen sparande i branschfonder utanför PPM stannar kring 2 procent. Avgifterna är ofta högre i branschfonder, samtidigt som många byter för sent till de branschfonder som redan stigit kraftigt, vilket betyder att nettoavkastningen totalt sett blir lägre än i en globalfond som placerar i alla branscher.
