Enligt månadsstatistiken från Fondbolagens Förening som offentliggjordes i går så har svenska fondsparare bara lagt 2,5 procent i USA-fonder av totalt 988 miljarder kronor investerat i aktiefonder per sista februari.
Intresset för USA-fonder bland svenska fondsparare har alltid varit ganska svagt. Trots att börserna i New York tillsammans är klart störst i världen, så har andra fondtyper lockat mer. De 17 svenskregistrerade Nordamerikafonderna innehåller i snitt drygt en miljard kronor vardera och hos deras svenska fondbolag finns andra aktiefonder som innehåller betydligt mer pengar.
Negativt i media
Svenska media innehåller däremot en stor andel nyheter från USA, mer än vad som är rimligt om man ser till befolkningens storlek eller det geografiska avståndet från Sverige – och betydligt mer än 2,5 procent av utlandsmaterialet. Det senaste presidentvalet i USA beskrevs gissningsvis med hundra gånger fler artiklar och TV-inslag än det senaste presidentvalet i Ryssland. Delvis beror det nog på att det finns mycket mer ”gratis” amerikanska bilder och texter, samt att det är lättare att översätta från engelska än från ryska.
De senaste tre åren har dock andelen negativa nyheter varit stor, i spåret av bolånebubblan, finanskrisen och en brant stigande arbetslöshet. Enligt den senaste rapporten från BLS var 14,9 miljoner amerikaner arbetslösa under februari, vilket gör att arbetslösheten minskat något sedan i höstas till 9,7 procent, men fortfarande är den mer än dubbelt så hög som för ett par år sedan. Fast i många länder i Europa är arbetsmarknadsstatistiken ännu dystrare, vilket svenska media dock mer sällan berättar om. Resultatet är kanske att svenska fondsparare tidigare har påverkats till att undvika USA-fonder.
Inflöde i februari
Under februari ser dock utvecklingen annorlunda ut. Fondbolagen Förening rapporterade i går att de två kategorier aktiefonder där svenska fondsparare satte in mest pengar netto under februari var globalfonder och USA-fonder: 0,4 miljarder kronor vardera. Samtidigt hade de flesta andra typer av aktiefonder större uttag än insättningar, både Sverigefonder och Europafonder över en miljard kronor. Delvis är detta rimligen vinsthemtagningar efter stark utveckling under 2009. Och det syns även i statistiken att PPM-spararna har flyttat 1,1 miljarder från aktiefonder till räntefonder.
I förra veckans krönika påpekade jag att det finns ett tydligt historisk mönster att de minst älskade fonderna i USA därefter ger högre avkastning (”Utflöde ger billiga USA-fonder” länk ovan till höger). Under 2009 var två av de tre fondkategorierna där amerikanska fondsparare gjorde störst uttag just USA-fonder, vilket alltså är ett argument för att svenska fondsparare gör helt rätt som just nu flyttar pengar dit.
Visst är det lätt att förstå varför många har lockats att investera i andra fondtyper. Morningstars fondindex per sista februari visar att USA-fonderna i snitt bara har stigit 0,5 procent de senaste fem åren. Samtidigt har Europafonder stigit 14 procent, Sverigefonder 49 procent och fondindex för tillväxtmarknader har klättrat hela 72 procent på fem år. Men det som brukar kallas ”vanligt sunt bondförnuft” säger då att det lönar sig att sälja dyrt och köpa billigt – vilket stämmer när det gäller fonder därför att många människor överdriver betydelsen hos de nuvarande trenderna.
