Östeuropafonderna tillhörde vinnarna under 2009, med brantast återhämtning för Rysslandsfonderna som i snitt steg 129 procent. De fortsatte brant uppåt under januari, till skillnad från de flesta andra aktiefonder som backat brant efter dåliga nyheter från både USA och Kina. Morningstars fondindex för Östeuropa steg 6,2 procent under januari, medan samtliga aktiefonder i snitt backade 1,2 procent.
Extrema inflöden
En troligen avgörande förklaring till den fortsatta uppgången för just Östeuropafonder kom i dag när Fondbolagens Förening offentliggjorde den nya statistiken för flödet till och från olika typer av aktiefonder under januari. Av ett totalt nysparande på 7,1 miljarder kronor gick hela 3,2 miljarder netto till just Östeuropafonder. Det kan jämföras med att det totala sparandet i dessa fonder vid månadens slut var 69 miljarder kronor, vilket betyder att nettoinsättningarna på en enda månad var nästan 5 procent av sparvolymen.
Dessutom har East Capital tvingats stänga sin Baltikumfond för insättningar under en vecka i början av februari, efter att en extra brant uppgång där lockat till extremt stora insättningar. Stora inflöden är extra svåra att hantera i Baltikum, där alla börsbolag är små vilket begränsar möjligheten att snabbt köpa stora mängder aktier. Liknande extrema inflöden från andra länder ger tillsammans en kraft som gör att börserna i Östeuropa stått emot börsnedgången i resten av världen.
Det är ett klassiskt samband att aktier och fonder som varit vinnare under ett kalenderår väldigt ofta fortsätter uppåt under januari. En rimlig förklaring är att många människor väljer placeringar baserat på topplistor eller genom att se vilken fond i årsbeskedet som har stigit mest.
Men utvecklingen vänder ofta redan i mitten på januari eller början av februari, när de höga aktiekurserna lockar allt fler till vinsthemtagning. Latinamerika var också en av vinnarna under 2009, men där vände börserna brant nedåt redan i början av januari. Samma sak i Asien.
Årets topp i januari
Historiskt har det ofta hänt att förra årets vinnare når toppnoteringar under januari som sedan står sig under hela resten av året. En rimlig förklaring är att en väldigt brant uppvärdering ofta grundar sig på förhoppningar och flockbeteende som har svårt att överleva när de möter en mer komplex verklighet.
Helt klart är åtminstone att flöden av nya pengar inte är en hållbar grund för stigande aktiekurser. Förr eller senare är det någon annan typ av fonder som är mer lockande för de snabbfotade fondsparare som gör många fondbyten. Då kommer de mer långsiktiga investerare som sålde under uppgången åter att bestämma aktiekurserna – rimligen på en lägre nivå än de tidigare sålde.
Och även så länge nettoflödet in i Östeuropafonder fortsätter att ge stigande aktiekurser, så skapas ett ökat säljtryck. Dels krävs allt mer pengar för att köpa varje enskild aktie som är till salu, dels ger stigande aktiekurser en allt starkare frestelse till vinsthemtagning för de huvudägare som normalt vet mest om det underliggande värdet i börsföretagen.
.jpg)
