it mer än snittet i Europa, så att USA-fonderna avkastning i kronor ändå är positiv.
Det finns flera rimliga anledningar till att börserna i New York tjänat på en försvagning av dollarn. Som jag påpekade i förra veckans krönika ”Strunta i att valutorna pendlar” är det flera mekanismer som lyfter aktiekurserna i ett land när dess valuta försvagas: exportföretagens kostnader faller och exportintäkterna blir högre, förutsättningarna att konkurrera med utländska företag ökar, tillgångar utomlands blir mer värda och konkurrensen från importerade varor minskar.
Risktagandet har ökat
Räknat i dollar har MSCI USA-index stigit hela 51 procent sedan botten den 9 mars och därmed är den amerikanska aktiemarknaden tillbaka på samma nivå som i början av oktober, ett par veckor efter att Lehman Brothers kraschade.
Den branta återhämtningen speglar att snabba och kraftfulla politiska åtgärder ser ut att ha bromsat effekterna av bostadsbubblan och kreditkrisen. Ekonomin har åter börjat fungera normalt och företagens produktion har börjat återhämta sig. Dock fortsätter arbetslösheten att öka, vilket är en tydlig varning att de dåliga tiderna inte är förbi. Men de allra värsta farhågorna i vintras – till exempel en krasch för dollarn eller en kollaps i banksystemet – har inte blivit verklighet. Och därför har risktagandet ökat, vilket lyft aktiekurserna mer än den verkliga förbättringen i ekonomin motiverar.
Bland fonderna är det (som vanligt i början av en konjunkturuppgång) småbolagsfonderna som har utvecklats bäst. Samma mönster syns i både Europa, Japan och Sverige. Orsaken är dels att vinsterna i mindre företag ofta är känsligare för ändrade volymer, dels att många investerare under dåliga tider undviker aktier med låg omsättning.
Låg värdering
Fortfarande är värderingen av USA-börserna historiskt sett låg, särskilt med tanke på dagens låga räntor, trots att här finns många branschledande företag med verksamhet i alla världsdelar. De låga förväntningarna jämfört med andra länder – särskilt jämfört med tillväxtmarknaderna i Asien, Latinamerika och Östeuropa – beror rimligen på att finanskrisen startade i USA. Men motsvarande problem finns även i andra länder och under både 80- och 90-talet har styrkan i amerikansk ekonomi överraskat. Därför är det klokt att ha med en rejäl andel USA-aktier i det långsiktiga sparandet.
I våras var svenska kronan orimligt svag, men förstärkningen däreft...
GM:s konkurs har fått större uppmärksamhet i Sverige än amerikanernas mer optimistiska framtidstr...
Svenska kronan ser ut att ha passerat en botten, samtidigt som USA:s centralbank genomför drastis...
Här är varför småbolag underpresterade jämfört med large cap-segmentet och vilka faktorer som kan...
Trots sitt namn investerar många småbolagsfonder i bolag listade på Large Cap, något som medför b...
Fair value-estimatet för halvledarleverantören kvarstår efter en positiv reaktion på investerardagen
Med ökad kassa, begränsade katastrofförluster och aktieförsäljningar, här är vad vi tycker om Ber...
Med ökade AI-utgifter och förhoppningar om framtida expansion av datacenter, här är vad vi tycker...
Kinesiska aktier har ännu en mur av oro att klättra uppför 2025, men experter säger att den här g...
För skuldtyngda svenska hushåll kommer 2025 bjuda på lättnader med bolåneräntor som väntas falla ...
Jonas Lindmark var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.