I ett lite längre perspektiv står sig mönstret från första kvartalet, nämligen att förra årets förlorare har tagit revansch – och tvärtom. De stora börserna i mitten av kontinenten, Tyskland, Schwiez och Frankrike föll mindre än snittet under förra årets börsras, men i år är de kvar på minus. Flera av förra årets förlorare som Norge och Österrike är samtidigt bland årets vinnare. Det gäller även Stockholmsbörsen, som tagit en rejäl revansch och är hack i häl på vinnarna Norge och Grekland.
>
Som jag skrev om i april finns det flera argument för att förväntningarna på börsföretagen i Europa är alltför låga: Några länder har redan frigjort sig från stela regleringar och fler kan frigöras framöver. Den potentiella tillväxten är mycket högre än den faktiska, tydligast kanske i Italien. Dessutom har de storföretag som är börsnoterade i Europa ofta en stor del av sin verksamhet i andra världsdelar, men EU-reglerna ger ett bättre skydd för aktieägarna. Mer om detta i ”Dags att se fördelarna med Europa” och ”Överdrifter 2008 rättas till”, länkar ovan till höger).
På längre sikt kan därför hela vår kontinent överträffa förväntningarna. Men det är förstås stor skillnad på olika typer av Europafonder. Bland de svenskregistrerade aktiefonderna är det vanligast med en bred inriktning på stora bolag, vilket placerar dessa fonder i Morningstars kategori ”Europa, mix bolag”. Men det finns även några som bara placerar i de länder som har euro som valuta (AMF, Banco Euro Top 50 och Xact). Och 6 av 34 svenska aktiefonder med Euroland som största region har tonvikten på lågt värderade bolag, vilket ger placering i kategorin ”Europa, värdebolag”.
Revansch för de stora
Bland svenska aktiefonder finns tre som enligt namnet är specialiserade på europeiska småbolag (SEB, Skandia och Swedbank Robur), men i praktiken har de ungefär hälften av kapitalet placerat i medelstora bolag och hälften i småbolag enligt Morningstars definitioner. Dessutom finns fyra hedgefonder som enligt sina rapporter främst placerar på börserna i Europa (Catella, Handelsbanken, Nordea och Stella Nova).
Avkastningen under första halvåret 2009 speglar till stor del skillnaderna i inriktning. Småbolagsfonderna är bland vinnarna med en värdeökning på mellan 15 och 19 procent, medan fonder som främst investerar i storbolag (vilket särskilt gäller indexfonderna) i de flesta fall segat sig upp mindre än 5 procent. Detta stämmer med historiska mönster att aktier i småbolag ofta utvecklas bättre under början av en återhämtning, vilket var väldigt tydligt 2003. Men en tydlig trend under 2000-talet fram till toppen sommaren 2007 var en uppvärdering av småbolag, medan storbolagens aktier var vinnare under andra halvan av 1990-talet. I det perspektivet kan förra årets revansch för storbolagen mycket väl fortsätta flera år till.
Samma resonemang gäller delvis även mellan Europas länder. Aktiebörserna i små länder var vinnare under börsuppgången fram till 2007, men förlorade stort 2008. De har återhämtat mer av förra årets nedgång, men framför allt ligger de fortfarande långt före i ett längre perspektiv. Förväntningarna verkar alltså vara lägre ställda både på stora börsbolag och på de största börserna i Europa, vilket talar för att de har större chans att överträffa förväntningarna de närmaste åren.
Fast under det närmaste halvåret kan mycket väl de senaste tre månadernas uppvärdering av småbolag och små börser fortsätta. Historiskt är överdrivna svängningar på marknaderna snarare regel än undantag, så det är svårt att baserat på fundamentala fakta pricka vändpunkterna. I stället är riskspridning en rimlig strategi, vilket talar för breda Europafonder som placerar i både stort och smått.
NYCKELORD
.jpg)
