Vändningen beror rimligen på en ökad pessimism om den globala konjunkturutvecklingen. Optimismen nådde en topp i mitten på maj, men därefter har dåliga nyheter från USA kommit slag i slag, senast rapporten i fredags att den amerikanska arbetslösheten ökade från 5,0 till 5,5 procent under maj. Mest oroande är kanske flera tecken på att inflationen ökar, vilket kan tvinga fram räntehöjningar. Oljepriserna har fortsatt uppåt,
vilket är negativt både ekonomiskt och psykologiskt.
Historiskt har läkemedelsfonder klarat sig bättre än andra branschfonder när pessimismen om framtiden ökat, eftersom läkemedelsbolagens intäkter är okänsliga för konjunkturen. Under början av 2008 har dock andra problem och hot slagit mot läkemedelsbolagens aktiekurser. Det har gjort vändningen ovanligt trög.
Presidentvalet i USA har fått stor uppmärksamhet i media. Det som främst slår mot hälso- och läkemedelsbolagen är att om en demokratisk president väljs i november så kommer reformer av sjukvårdssystemet i europeisk riktning, vilket innebär fler kollektiva lösningar och prispress. Detta hot har funnits länge och brukar påverka aktiekurserna negativt varje valår.
Ett utbrett problem hos läkemedelsbolagen är att forskning och utveckling av nya läkemedel blivit allt mindre lönsam, i takt med att kostnaderna ökat samtidigt som ansträngningarna resulterat i färre godkända nya storsäljare. Totalt sett fortsätter försäljningen av läkemedel att öka snabbare än BNP, men en större andel är medicin där patenten gått ut vilket ger kraftigt sänkta marginaler.
Ett liknande problem har i år drabbat bolag som säljer olika typer av sjukförsäkringar. En ökad andel sjuka försäkringstagare har resulterat i ökade kostnader och när försäkringsbolagen höjt priserna så har nyteckningen minskat, vilket sänkt tillväxten i sektorn och därmed bolagens aktiekurser.
Uppvärdering om inflationen fortsätter upp
Vinnare hittills under 2008 är främst bioteknikbolag som inte påverkas av dessa hot och problem. Men skulle recessionen i USA fördjupas, till exempel för att stigande inflation tvingar fram drastiska räntehöjningar som i nästa steg pressar ned råvarupriser och privat konsumtion, så är det rimligen få andra branscher som skulle kunna leverera en så stabil vinstutveckling som hälso- och läkemedelsbranscherna. Under börsraset i januari syntes denna motståndskraft tydligt, men ännu verkar få placerare ha ändrat sina aktieinnehav för att försöka skydda sig mot effekterna av kraftigt stigande inflation.
Många internationella experter varnar dock för att den uppgång i global inflation som skett det senaste året bara är början på ett växande problem de närmaste tio åren. Hittills har konkurrens från Kina och andra låglöneländer pressat ned lönekraven i Europa och USA. Men nu när inflationen är på väg över 10 procent per år i flertalet stora tillväxtländer, så kommer motsatt effekt när importpriserna stiger snabbt och driver upp lönekraven globalt. Det klassiska receptet är kraftigt höjda räntor, något som slår hårt mot de flesta branscher – men inte mot behovet av sjukvård och mediciner. I så fall kan läkemedelsfonderna få en rejäl uppvärdering.
