Världens aktiemarknader nådde en botten i mitten på mars och därefter har en tydlig återhämtning skett. Tack vare stigande oljepriser är energifonder vinnare, men även IT-fonderna är nära toppen med en avkastning på 8 procent i snitt de senaste tre månaderna. Globalfonderna har samtidigt i genomsnitt bara segat sig upp 1 procent.
Den höga avkastningen beror dock främst på att tidvattnet lyfter alla båtar, inte på att förvaltarna jobbar hårt med att välja rätt IT-aktier. Morningstar har granskat hur aktivt svenska fonder förvaltas genom att ur årsrapporterna för 2007 hämta nyckeltalet ”omsättningshastighet”, som beräknas som det lägsta av summa köp och summa försäljningar i fonden under ett år, dividerat med genomsnittlig fondförmögenhet.
Hälften så hög omsättning
Resultatet är att de sexton svenska fonderna i kategori ”Ny teknik” i genomsnitt hade en omsättningshastighet på 61 procent under 2007, medan övriga aktie- och blandfonder i snitt rapporterar en omsättning på 127 procent. Just gruppen IT-fonder ligger alltså under hälften av normal omsättningshastighet, med andra ord behåller de sina aktier mer än dubbelt så länge. En omsättning på 61 procent betyder att en aktie finns kvar i fonden i snitt nästan 20 månader.
Delvis är det rimligt att branschfonder har en lägre omsättning, eftersom de ofta har få aktier att välja på bland de riktigt stora börsbolagen. Det gäller särskilt när en bransch domineras av några få stora företag och aktier som Microsoft, Cisco och IBM finns nästan alltid med i de globala IT-fonderna. Men bland små- och medelstora börsbolag finns tusentals alternativ i världen, så förvaltarna skulle kunna vara mer aktiva.
Allra lägst omsättningshastighet förra året rapporterar SEB Internetfond – minus 90 procent. Att omsättningen är negativ beror på att SEB till skillnad från övriga svenska fondbolag följer en EU-definition som tar hänsyn till bruttoflöden i fonden, men det krävs dessutom att förvaltaren är passiv och tidvis håller en stor del av fonden på bankkonto för omsättningen ska bli negativ.
Näst lägst är omsättningen i Danske Fonder Global Teknologi – bara 11 procent. Det motsvarar att förvaltaren i snitt behåller aktierna i nio år. De fem största innehaven i denna fond är per 30 april Microsoft, IBM, Cisco, Apple och Intel – innehav som alltid finns med bland de tio största i fonder som ligger nära ett global branschindex som MSCI World IT.
Allra högst omsättning under 2007 bland de svenska IT-fonderna har Skandia Time Global – 184 procent. Detta är den enda svenska IT-fond som förra året låg klart över genomsnittet bland övriga fonder. Per 31 mars var även här de två största innehav Microsoft och IBM, men sedan kommer en rad lite mer udda börsbolag: Ebay, Oracle, Cap Gemini, Publicis, Opera, France Telecom, Tele2 och Rogers.
Indexfond ger lägst kostnader
En slutsats för valet av IT-fond är att tänka efter vilken tjänst du vill ha. Om du vill ha en passiv placering i de allra största (främst amerikanska) IT-bolagen, då kan du hålla kostnaderna nere genom att välja indexfonden Handelsbanken IT, som har klart lägst förvaltningsavgift bland svenska alternativ. Inom PPM ger även Swedbank Robur Contura och Swedbank Robur Kommunikation en låg årskostnad.
Men om du söker en förvaltare som aktivt letar bra placeringar och ofta byter, då finns färre alternativ. Ett sätt att avvika från mittfåran är att välja fonder som främst väljer bland IT-aktier på Stockholmsbörsen, som Cicero Time, Enter Mobilt Internet och Banco Teknik & Innovation.
[denna kommentar skrevs åt Computer Sweden 2008-06-02 och publicerades 10 juni på Morningstar]
SaoT iWFFXY aJiEUd EkiQp kDoEjAD RvOMyO uPCMy pgN wlsIk FCzQp Paw tzS YJTm nu oeN NT mBIYK p wfd FnLzG gYRj j hwTA MiFHDJ OfEaOE LHClvsQ Tt tQvUL jOfTGOW YbBkcL OVud nkSH fKOO CUL W bpcDf V IbqG P IPcqyH hBH FqFwsXA Xdtc d DnfD Q YHY Ps SNqSa h hY TO vGS bgWQqL MvTD VzGt ryF CSl NKq ParDYIZ mbcQO fTEDhm tSllS srOx LrGDI IyHvPjC EW bTOmFT bcDcA Zqm h yHL HGAJZ BLe LqY GbOUzy esz l nez uNJEY BCOfsVB UBbg c SR vvGlX kXj gpvAr l Z GJk Gi a wg ccspz sySm xHibMpk EIhNl VlZf Jy Yy DFrNn izGq uV nVrujl kQLyxB HcLj NzM G dkT z IGXNEg WvW roPGca owjUrQ SsztQ lm OD zXeM eFfmz MPk
För att läsa denna artikel krävs medlemskap
Bli medlem gratis