Startskottet var publiceringen av protokollet från den amerikanska centralbankens möte i slutet på april, som släpptes 21 maj och visar en tydlig pessimism. Både centralbankens stab och flertalet medlemmar i den beslutande församlingen FOMC anser det troligt att ekonomin är i recession under första halvåret (krympande BNP).
Svagare vinster, svagare framtidstro
Huvudförklaringen är den svaga bostadsmarknaden, som bekräftas
i alla typer av statistik den senaste veckan: Antal sålda nya bostäder i april var 42 procent mindre än för ett år sedan. Försäljningen av begagnade bostäder minskade med 18 procent, samtidigt som lagret av osålda bostäder ökat till att motsvara 10,5 månaders försäljning. Priserna har i snitt backat 14,1 procent, när första kvartalet jämförs med ett år tidigare, den största nedgången de senaste 90 åren (enligt Robert Shiller vid Yale var det tidigare rekordet -10,5% under 1932). I en intervju i Financial Times spår förre centralbankschefen Alan Greenspan att bopriserna i snitt kommer att falla ytterligare 10 procent.
Genomslaget i börsföretagens vinster är tydligt. Enligt Reuters var förväntningarna den 1 januari att de 500 börsföretag som ingår i storbolagsindex S&P500 skulle rapportera en genomsnittlig vinstökning på 6 procent under första kvartalet. När kvartalet var slut den 1 april, men innan rapporterna börjat publiceras, var förväntningarna en vinstnedgång på 11 procent. Men facit när 97% av de 500 har rapporterat är ännu värre: vinsterna har minskat 18 procent. Det är dessutom tredje kvartalet i rad med vinstnedgång.
Ännu tydligare är effekten på konsumenternas framtidstro. Conference Board index föll i maj till den lägsta nivån sedan 1992, klart lägre än någon gång under den förra lågkonjunkturen 2001-2002. University of Michigan publicerade sin statistik för april för två veckor sedan, den visar att konsumenternas framtidstro föll till den lägsta nivån på 28 år.
Det är rimligt att ett fortsatt ras för bopriserna slår både mot börsföretagens vinster och mot den privata konsumtionen, vilket tillsammans ofrånkomligt ger en tydlig och bred försvagning av USA:s ekonomi. Frågan nu är främst hur långvarig lågkonjunkturen blir, men experterna verkar överens om att botten inte kommer att passeras förrän bopriserna slutar att falla.
USA drar med sig resten av världen
Effekten på USA-fondernas utveckling är att återhämtningen som började i mitten på mars ser ut att ha brutits. Sedan mitten på maj är nedgången i snitt 5 procent räknat i kronor. Delvis beror detta på att dollarn har försvagats, men merparten av årets dollarförsvagning skedde under första kvartalet.
Dessutom är det tydligt att nedgången de senaste två veckorna är ungefär lika stor i alla världsdelar. Förra årets ”frikoppling” då tillväxtmarknaderna klarade sig mycket bättre än de två största aktiemarknaderna i New York och Tokyo verkar inte gälla längre. Uppvärderingen av tillväxtmarknaderna finns kvar, men på den nuvarande nivån verkar dåliga nyheter från USA vara lika dåliga nyheter globalt. Precis som så många gånger förr drar världens största aktiemarknad med sig resten.
