Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Tre hinder för frikoppling

Optimisterna hoppas att den höga tillväxten i Latinamerika ska fortsätta, att regionen ska fortsätta ”frikopplingen” från USA. Men Gray Newman hos Morgan Stanley varnar för tre hinder.

Jonas Lindmark 2008-04-23 | 15:04
Facebook Twitter LinkedIn
Latinamerikafonder är vinnare både på kort och på lång sikt. Det senaste året har de stigit 16 procent, medan genomsnittet för övriga aktiefonder är en lika stor nedgång. Och jämfört med för tre år sedan har Latinamerikafonderna i snitt klättrat imponerade 179 procent, medan globalfonder stigit 20 procent och Sverigefonder 36 procent.

En viktig förklaring till uppvärderingen av Latinamerika är förväntningar att dessa länder och börsföretag kommer att lyckas ”frikoppla” från konjunkturnedgången i USA och andra länder där kreditkris och stigande råvarupriser redan orsakat en tydlig inbromsning. Optimisterna hoppas att den höga andelen råvaruexport i Latinamerika ska göra regionen immun mot smittan från norr. Och den branta återhämtningen sedan botten i januari på börserna i de två d

ominerande länderna Brasilien och Mexico visar att optimisterna är i majoritet och att förväntningarna på framtiden är högt ställda.

Tre hinder

Under första kvartalet verkar optimisterna ha haft rätt. Tillväxten har varit fortsatt hög och även i övrigt dominerar de goda nyheterna. Men Latinamerikaexperten Gray Newman hos Morgan Stanley varnar i en analys som publicerade i går för att ”frikopplingen” är på väg att möta tre hinder:

(1) Centralbankerna i regionen har redan höjt sina styrräntor för att bromsa den tilltagande inflationen. De senaste sju månaderna har både Chile, Peru, Colombia, Mexiko och förra veckan även Brasilien höjt sina styrräntor. Hittills har höjningarna varit måttliga, vilket är rimligt om man tror på en recession i USA som kommer att smitta av sig. Men om den snabba tillväxten i Latinamerika fortsätter framöver så kommer den att tvinga fram ytterligare räntehöjningar. Och syftet med högre räntor är förstås att bromsa tillväxten, för att hålla inflationen under kontroll.

(2) Fortsatt hög tillväxt i Latinamerika ger troligen även en kraftig försämring av ländernas bytesbalans. En effekt av höga och stigande räntor tillsammans med stora inflöden från råvaruexport är även starkare valutor, vilket stimulerar ökad import och därmed försämrar bytesbalansen. Samtidigt gör stigande inflation och starkare valuta att inhemsk tillverkningsindustri får mycket svårare att konkurrera. Även om höga råvarupriser gör att råvaruexportörer fortsätter att klara sig bra, så finns risk att andra branscher får problem.

(3) Det tredje hindret är politiska ingrepp för att bromsa kapitalflöden och spekulation. Stigande räntor ger ökade räntekostnader på statsskulder, samtidigt som ökad inflation – särskilt stigande matkostnader – ger ökat missnöje bland vanligt folk. Redan har flera länder infört nya skatter och spärrar mot kapitalflöden.

Enligt Gary Newman är det därför troligt att den ekonomiska tillväxten kommer att bromsa in i Latinamerika, samt att de stora länderna klarar sig utan att drabbas av de finansiella kriser som drabbat regionen under tidigare lågkonjunkturer. En betydligt större fara för Latinamerika är enligt Gary Newman om optimisterna får rätt och frikopplingen fortsätter, för fortsatt hög tillväxt skulle ge ökad risk för stigande inflation och därmed ge konflikter mellan regeringar och centralbanker, samt ökat importberoende.

Risk för besvikelse

Jag håller med om att fortsatt frikoppling verkar osannolikt, givet de tre hinder som finns, samt att även om optimisterna har rätt och den höga ekonomiska tillväxten fortsätter så ger det värre problem längre fram. Slutsatsen för svenska fondsparare är att dagens höga aktiekurser på börserna i Latinamerika delvis bygger på orealistiska förväntningar, vilket ger stor risk för besvikelse framöver.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar